Östermalm
Geografiskt område
Östermalm är området mellan Birger Jarlsgatan och Valhallavägen
Lite bakgrund
1885 bytte Ladugårdgärde namn till Östermalm, ett namn som då inte var nytt utan hade använts på den del som låg öster om Brunkebergsåsen. Det var i samband med Albert Lindhagens stadsplan 1866 som man ville byta namn på Ladugårdsgärde och Kungsholmen till Öster- respektive Västermalm. Vare sig Kungsholmen eller Ladugårdsgärde är malmer i sin rätta benämning som grusmark, men eftersom det fanns ett Norrmalm och ett Södermalm så ville man ha en namnlogik. Det var en hel del protester att flytta Östermalm (som ju var en plats redan innan) till öster om Träsket, men namnet Östermalm lyckades flyttas, däremot blev det inget Västermalm på Kungsholmen. Dock var det en del av de som bodde på Ladugårdsgärde som verkligen ville byta, inte ville de ha kvar ladugårdsdoften i sin nya fina stadsdel ...
På 1400-talet anlades en kungsladugård ungefär där Djurgårdsbron ligger idag, denna ska ha gett namnet Ladugårdsgärde. Ladugård avsåg, i äldre tiders språkbruk, inte nödvändigtvis ett kostall utan syftade lika väl på ekonomianläggningen vid en kungsgård. Trakten ingick inte i stadens domäner förrän 1640 då Kronan upplät marken till Stockholm stad. 1672 blev det militärt övningsområde på gärdet. Tullen låg ungefär vid nuvarande Karlaplan, men det var ingen betydande tull, eftersom importen till staden österifrån inte var så stor som från söder och norr. Det var däremot mycket kreaturshandel här Ännu på 1870-talet fanns här ladugårdar och stall. Då hade det också vuxit upp flerfamiljshus med urusel standard, uppförda av spekulanter i bostadsbristens Stockholm - man kallade detta Ladugårdslandsstilen. Men på 1870-talet började myndigheterna ställa krav på byggarna och rucklen ersattes av palatsliknande byggnader. Det fattiga Ladugårdslandets omvandling till det rika Östermalm skedde huvudsakligen under 1880-talet. Berg sprängdes bort och ett strikt rutnät av gator skapades. Karlavägen och Narvavägen fick trädplanteringar och kallades esplanader - man rev för att få in ljus och luft. Det var också då stadsdelen fick sitt nuvarande namn, inspirerat av de flera hundra år gamla stadsdelsbenämningarna Norrmalm och Södermalm. 1926 döpte man än en gång om delar av Östermalm – till Ladugårdsgärde. På 1930-talet byggdes husen på Gärdet.
Det som fanns bortom Styrmansgatan kallades Yttersta mörkret.
Att uppleva
Apoteket Storken,
Armémuseum, Birger Jarlsgatan, Dramaten, Diplomatstaden,
Engelbrektskyrkan,
Eriksbergsplan, Folkan,
Fredrikshov,
Fältöversten,
Gustav Adolfs kyrka,
Hedvig Eleonora kyrka, Historiska
museet, Hovstallet, Hufvudstadspalatset, Humlegården, Högre
lärarinneseminarie, Irvingianer, Jarlaparken,
Kammecker, Karl XVs
port,
Karlaplan, Kronobageriet,
Kreuger, Kungliga
biblioteket, Kungliga
Dramatiska Teatern, Kungliga Hovstallet,
Musikmuseet, Narvavägen,
Nobelparken,
Oxenstiernas malmgård,
Stiftelsen Musikkulturens
främjande, St Georgius kyrka,
Storgatan, Strandvägen,
Stureplan, Stureparken,
Tyskbagaregatan,
Valhallavägen, Östermalmshallen
Birger Jarlsgatan
Den gamla Rännilen, vattendraget mellan Träsket, sjön vid nuvarande Jarlaplan och Eriksbergsplan och Nybroviken gick denna väg. Det var en illaluktande sörja som rann fram. Här finns idag en av Stockholms finaste gator, en gata som fanns med redan i Lindhagens stadsplanering. En gata med vackra hus som visade den fina staden Stockholm.
Kungliga Dramatiska Teatern
Dagens byggnad uppfördes 1902-1908, "det hvita templet" vid Nybroplan. Byggnadens jugendarkitektur har förebild från Wien, med en strax jugendform med ändamålsenlig utformning och sekelskiftets krav på äkta material. Fasaden är i Ekebergsmarmor. Arkitekt var Fredrik Lilljekvist som också formgav armatur, möbler och textilier. Det finns många mästerliga hantverk i huset, träarbeten, bronssmide, stuckarbeten, golvens cementmosaik, dekormåleri. Den konstnärliga utsmyckningen gjordes också av den tidens stora t ex Julius Kronberg, Oscar Björk, Carl Larsson, Gustav Cederström. Tornet kom till för att hävda teatern gentemot intilliggande höga byggnader som var under uppförande. Salongen bär traditioner från 1600-talet i sin utformning, på den tid man gick på teater mer för att umgås och visa upp sig än att titta på skådespelet. Kungliga logen är illa placerad om man tänker på hur man ser scenen, men för publiken är den nästan lika central som scenen. På raderna har man bra utsikt över publiken. Tredje raden når man via en trappa med ingång från gatan, utan att passera vestibulen, vilket visar vilka som satt där ... Ridån är en s k Wagnerridå som drog åt sidan samtidigt som den hissades upp, genom detta slipper publiken se skådespelarnas fötter före deras ansikten.
Sin första föreställning gav Kungliga Dramatiska Teatern i maj 1788 i Bollhuset vid slottet. Gustav III hade därmed förverkligat sin dröm om en svensk dramatisk nationalscen. Teatern flyttade några år senare till palatset Makalös vid Kungsträdgården och efter att Makalös brunnit ned 1825, hade de lokaler på flera olika ställen innan de kunde flytta in här. Dramaten har omväxlande varit stöttat kungligt och av staten. Staten har inte alltid sett det så viktigt att stötta en nationalscen och då har de kungliga ryckt in igen.
Kungliga Hovstallet
ligger på Riddargatan och håller hovets transportmedel, både bilar och hästar. På morgonen kan man möta häst och vagn på Riddargatan, då de är på morgonpromenad. Ingång till hovstallet är från Musikmuseets parkering.
Musikmuseet
är sedan 1979 inrymt i det gamla Kronobageriet, Stockholms äldsta bevarade industribyggnad, den äldsta byggnaden i Stockholm utanför stadsholmen. Kronobryggeriet, -bageriet var Amiralitetets provianthus och bageri. Huset äldsta delar är från 1639, då amiralitetskollegiet beslutade att uppföra en fastagekällare (fastage = större laggade kärl). 1645 beslutade man att bygga ett bageri. Bageriet var i bruk mellan 1645-1958. Man uppförde först två lika breda hus som 1719 blev sammanfogades med en mellandel, ett nytt bageri. Nästan hela tiden, fram till 1958, har man bakat bröd för militären, bröd för 30000 personer. Byggnaden har även haft funktioner som vapen- och ammunitionsförråd (efter stora slottsbranden 1697), spannmålsmagasin, brännvinslager. En stor eldsvåda förstörde övervåningen i norra delen 1945 (där konsertsalen finns idag). Den nuvarande konsertsalen, Kungssalen, är den gamla mat- och gymnastiksalen. Invändigt har huset ändrats delvis för att anpassas till sin funktion som museum, men exteriören är mer bevarad i sitt ursprungliga skick, dock anpassat efter stadsplanens kvartersindelning. Kronobageriet klassificerades som byggnadsminne redan 1935.
Högre lärarinneseminariet
På Riddargatan 5 ligger det gamla Lärarinneseminariet. Det byggdes på 1870-talet som ett Högre lärarinneseminarie. Här gick bland annat Selma Lagerlöf. Idag lär det vara en reklamskola.
Stiftelsen Musikkulturens främjande
Det finns ett osannolikt museum på Riddargatan 37. Här finns instrument från all världens hörn samlade av en privatperson. Miljön är från förra sekelskiftet och om jag inte minns fel, finns Chopins flygel där...
Armémuseum
1939 flyttade museet in i dessa byggnader, först hade de en liten del men
nu har de hela kasernen. Detta är ju gammalt militärområde och här startade
faktiskt Gustav III sin revolution, där han tog makten av adeln.
Revolutionen, som var helt oblodig, startade med att kungen red hit och
pratade med artilleriet och övertalade dem att stödja honom. Sedan marscherade
de härifrån till regeringsbyggnaden och kungen tog där makten över riket
från hattar och mössor.
Det finns berättat att det fanns någon som satt den dagen och målade på Fersens
terrass (numera Handelsbanken) mellan Grand Hotell och Kungsträdgården, som
inte hade märkt att det skett en betydande revolution precis framför hans
ögon, det han hade utsikt över.
Stureplan
Innan Stureplan anlades fanns här några tomter med fallfärdiga bodar, vedgårdar mm. Man ville här skapa en öppen plats där Sturegatan och Birger Jarlsgatan skulle mötas. På 1880-talet började man bygga påkostade hus, ritade av dåtidens främsta arkitekter. Exklusiva butiker och restauranger etablerades och detta blev en 'snobbränna'. Det blev huvudstadens kanske populäraste träffpunkt efter Kungsgatans tillkomst 1911, då Stureplan blev en av spårvägens allra viktigaste knutpunkter – många av Stockholms spårvägslinjer passerade Stureplan och det var en naturlig plats för byte. Spårvägstrafiken var också anledningen till att Stureplan 1937 förärades den hittills enda exemplaret av Sveriges populäraste svamp. I och med högeromläggningen 1967, då spårvägarna försvann, blev svampen en isolerad ö utan någon egentlig funktion, men i slutet av 1980-talet drogs gatorna om och den ursprungliga svampen skulle flyttas något, den var dock så stabil så man fick bryta ner den bit för bit och den nuvarande är en nybyggd kopia. En böljande mur på torget symboliserar den rännil som förr förband Nybroviken med Brunnsviken och som gick längs Birger Jarlsgatans nuvarande sträckning. Man har också satt upp en kopia av Stockholm stads gamla gaslyktor som prydde staden.
Sturegallerian byggdes 1887 och Sturebadet 1885 och i funktionalismens anda hade man under 1950-talet skrapat bort dekorationerna och gjort husytorna 'rena'. Vid renoveringen på 1980-talet försökte man återställa husen till det ursprungliga genom originalritningar och gamla fotografier. I Sturebadet återställdes till och med inredningen.
Östermalmshallen
byggd 1889, är en vacker tegelbyggnad med tinnar och torn. Inuti finns en mängd försäljningsstånd inramade i den vackra inredningen. Man kan handla kvalitetslivsmedel här direkt över disk och det finns även möjlighet att äta.
Folkan
Ladugårdsteatern hette denna teater förr. Här hade Frälsningsarmén sitt första möte i Sverige år 1882. Idag väntar denna byggnad på nya uppgifter ....
Hedvig Eleonora
kyrka
Församlingen var fattig och byggdes i omgångar efter ekonomiska möjligheter.
Det var dock första kyrkan i Stockholm som hade elbelysning.
Humlegården
Johan III lät inhägna en stor krydd- och fruktträdgård. 1619 inrättades den kungliga humlegården, med humleodlingar för ölbryggning. Gustav II Adolf tyckte att det var läge att odla sitt eget humle för ölbryggandet, när humleimporten översteg järnexporten. Namnet Humlegården finns det belägg för redan 1621. Drottning Kristina ansåg att odlingarna skulle bort och ersättas av en lustgård. 1687 byggdes ett litet lusthus i parken som kallades Rotundan, som senare användes som teater, varitélokal. Rotundan revs och där den förr stod finns sedan 1885 Linnés staty.
Strindberg berättar om humleordningar och kreatur i parken, men det är tveksamt om det fanns sådant i parken på hans tid. På 1800-talet lär det istället varit ett folkligt ställe med full kommers på marknadsnöjen och skridskor på vintern. Här fanns Svinmatskvarnen som inte var en kvarn utan en ångdriven gjutjärnskarusell med tågvagnar och i mitten fanns plats för en orkester. 1867 revs muren och porten och strax efter övertog staden arrendet av Humlegården för att nyttja den som park. 1877 flyttades Kungliga biblioteket hit från slottet, och man ville städa bort det folkliga inslaget, man ville få bort "löst folk", som drängar, pigor och lakejer. Biblioteket placerades på den gamla marknads- och nöjesfältet.
I början av 1900-talet anlades en mindre lekplan som på 1940-talet utvecklades till en anläggning för parklek, klätterskulpturen Tuffsen av Egon Möller Nielsen sattes upp 1949. Djurgårdsfansen brukar gå till Floras kulle och gråta, om det går dåligt för Djurgården. Där står sedan 1892 en bronsstaty av Carl Wilhelm Scheele.
Kungliga biblioteket
Här sparas allt som trycks i Sverige. Böcker, tidskrifter, men även föreningars medlemsblad, reklamblad, tidtabeller och telefonkataloger skall arkiveras här för framtiden. 1997 invigdes två jättelika underjordiska rum, 150 m långa, 13 meter breda och 5 våningar höga för förvaring. Varje år trycks 1½ bokhylle-km att spara. Gustav Vasa började samla på lärda böcker. Från 1661 har KB varit nationalbibliotek med uppgift att samla allt svenskt tryck samt allt om eller av svenskar i utlandet. Från början var det inte för att vårda nationalarvet, utan för att kungen skulle ha koll på sina undersåtar. Man började spara på detta sätt redan på 1600-talet, men då förvarades det i slottet och en hel del brann upp i slottsbranden 1697. Till Humlegården kom man på 1878. Här finns Djävulsbibleln. Vill du läsa gamla dagstidningar finns det från 1645 och framåt...
Jarlaparken
En del av sjön Träsket bredde ut sig över stora delar av Östermalm, bland annat här. Sjön dikades ut och hus växte upp. Borgarskolan byggdes i början av 1930-talet och samtidigt anlades Jarlaparken med planteringar, murar och marmorklädd damm. Ellen Key kom på plats 1953. Borgarskolan har haft många funktioner, numera är där Jarlateatern.
St Giorgios kyrka
1890 uppfördes en kyrka för den katolsk-apostoliska församlingen. Det var en frikyrka med ursprung i Skottland. Trots namnet är det inte något katolsk kyrka. Grundaren hette Irving och medlemmarna kallades irvingianer. Irving var präst i den presbyterianska kyrkan men blev utesluten och startade eget. han dog 1834 men kyrkan spreds ändå till Danmark och Sverige. Det blev aldrig någon stor församling och den dog sakta ut. Kyrkan här stod länge tom, tills grekisk-ortodoxa församlingen tog över på 1980-talet.
Engelbrektskyrkan
Kyrkan byggdes 1909-1914 och ligger högt på ett berg. Tornet är fyrkantigt och ser inte speciellt kyrklig ut, inuti är det mycket rymd och där känner man att man är i en kyrka! Det är nämligen mycket högt i tak. 33 meter mellan golv och tak om man står i långhuset. Kyrkan växer fram ur klippan. Graniten som ligger i botten på kyrkväggarna. Pelarna som är räfflade för att likna träd med bark. Predikstolen på sin klippavsats. Lyktorna med grönt skogsljus. De mjuka molnen som hänger över koret.
Bakom Engelbrektskyrkan känner man sig nästan förflyttad till England. Här låg Stockholms första förort, den byggdes under andra halvan av 1800-talet. Den blev dock ganska snabbt en del av staden.
Eriksbergsplan
Ungefär där Eriksbergsplan ligger idag, låg Träsktorget. På detta torg skedde offentliga bestraffningar ända till 1857, skampålen stod här från 1810. Efter att skampålen hade försvunnit bytte torget namn till Roslagstorg för att på 1950 återigen ändras till Eriksbergsplan. Eriksbergsparken anlades på 1920-talet med en monumental trappa som leder upp till en terrass med fontändamm, gräsytor och planteringar. Parken verkar vara en palatsträdgård till Timmermansordens pampiga byggnad bakom. På Eriksbergsplan står sedan 1972 Bejemarks skulptur Fordon.
Villagatan 13
I takvåningen i Hufvudstadspalatset, som huset även kallas, bodde Ivar Kreuger. Huset ritades av Edvard Bernhard och uppfördes 1917 av Kreuger & Toll.
Stureparken
En fattigkyrkogård och begravningsplats för pestoffer blev en fridsam park med enkla planteringar 1906. Gravstenar fanns kvar så sent som på 1880-talet. Den ligger i korsningen Sturegatan,Östermalmsgatan.
Tyskbagargatan
Det var tyska invandrare som kom hit på 1600-talet, En av dem Martin Kammecker och hans son Joachim bosatte sig på Nybrogatan och hade kvarn uppe på Tyskbagarbergen som låg (innan de sprängdes bort) i korsningen Tyskbagargatan och Nyborgatan. Sonen Joachim föddes 1643, efter att ha tjänat Österrike i krig mot turkarna så tog han sig tillbaka till Stockholm och tyskbagarbergen och gjorde sin första pepparkaksdeg - Sveriges första pepparkakor! Han förde alltså in pepparkakorna till Sverige.
Karl XVs port
Detta var en djup klippskreva som sprängdes bort samtidigt som så mycket annat i slutet av 1800-talet då Östermalm förvandlades från gärde till stad. Idag heter kvarteret i hörnet av Nybrogatan och Valhallavägen Karl XVs port som minne av det som en gång fanns här.
Valhallavägen
Esplanaden är Stockholms längsta trädplanterade innerstadsgata, med fyra rader lindar som planterades när gatan gjordes runt 1900 efter fransk förebild. På södra sidan är det slutna kvarter och på norra ligger olika institutioner inbäddade i grönska, Valhallavägen markerar stenstadens gräns. Under krigen utnyttjades Valhallavägen för odling och under andra världskriget även som vedupplag. Namnet kommer givetvis från de fornnordiska gudarnas boning, Valhall.
Fältöversten
Ett bostadsområde mitt i stan, en stort komplex som byggdes 1973. Riktmärken var att byggkostnaden skulle vara 100:- per kvadratmeter. Man standardiserade hårt, t ex var det samma tapet i alla rum i alla lägenheterna. Garnisonen var också tänkt som bostäder från början. Det var ju stor bostadsbrist.
Karlaplan
Redan 1896 anlades en gräsmatta med träd och buskar på Karlaplan, men först på 1930-talet blev det den nuvarande utformningen med den stora runda fontändammen. Karlaplan är en stjärnplats med vägar som strålar ut från planen, enligt fransk förebild. Carl Milles Flygarmonument sattes upp 1931.
Där Östermalmsgatan ansluter till Karlaplan växer det sällsynta trumpetträdet - kolla in det!
Gustav Adolfs kyrka
ligger vackert inbäddad i ett parkområde i närheten av Gärdet. Det är en militärkyrka från 1892 som är annorlunda och mycket fin inuti. Man förväntar sig inte att det ska finnas en sådan kyrka på Östermalm.
Narvavägen
Esplanaden förbinder Karlaplan med grönområdena på Djurgården. Med fransk förebild, utstrålande från Karlaplan och trädalléer i grusyta. 303 lindar planterades i fyra rader 1892, dessa formklipps för att accentuera den raka axeln mellan Karlaplan och Djurgårdsbron.
I Frankrike lär anledningen till dessa breda gator och de hade problem med revolutioner och upplopp. Med breda gator kunde kavalleriet ta sig fram. Genom denna stadskirurgi på 1830-talet blev det färre demonstrationer och revolutioner.
Historiska museet
På Narvavägen i gamla militärområdet, är Historiska föremål från hela Sverige samlat. Guldrummet visar bl a guldföremål från folkvandringstid, 400-550-talet, långt innan vikingatid då silvret härskade. ”Guldet på Gnitaheden” berättar om Sigurd Fafnesbane. Här finns många föremål från hela Sverige samlade.
Storgatan
var den stora gatan som på 1600-talet gick till Ladugårdslandet. Det var
Storgatan som var stadsdelens storhet! Storgatan var väl i princip den enda
väg i öst-/västlig riktning som kunde kallas gata ... Vid denna tid fanns ju inte Narva-
eller Karlavägen och inte Strandvägen …
1811 flyttade hästgardet till kvarteret Vildsvinet, till det som idag är De dövas hus.
Apoteket Storken
På Storgatan ligger det apotek som blivit utsett till Sveriges vackraste apotek. Inredningen gör apoteket värt ett besök!
Strandvägen
Före 1861 och Strandvägen fanns ingen gata mellan innerstaden och Djurgården längs stranden. Här fanns bara stigar bland de fallfärdiga kåkarna. På 1860-talet började man bygget av stadens första esplanad. Detta skulle vara en gata där de självmedvetna grosshandlarna och bankdirektörerna bosatte sig, en mer eller mindre paradgata med praktfulla fastigheter. Det tog dock tid innan gatan färdigställdes och de gamla kåkarna och industrierna låg kvar och stank ännu in på 1890-talet. Träden planterades i olika etapper mellan 1875 och 1898 och fastigheterna byggdes då man hade råd att bygga (och av de som hade råd att bygga) så det är inga fuskbyggen här inte, bra byggnadskvalité. Kungliga Veterinärinrättningen som utbildade veterinärer fanns här, men byggnaderna revs 1890 och ersattes av praktfulla hus. Många av husen längs Strandvägen är byggda under de år, då det fanns en lag som sa att hus i kvartersslut skulle ha rundade hörn, för att underlätta sikten i vägkorsningarna. Strandvägen blev klar lagom till den stora industriutställningen på Djurgården, även den nuvarande Djurgårdsbron blev klar det året.
Oxenstiernas
malmgård
fanns i parken vid Storgatan, delar finns kvar.
Fredrikshov
På 1600-talet köptes egendomen av krögaren Fredrik Hoff som startade värdshus här. Det är troligen hans namn man hittar i namnet. På 1700-talet bodde Hedvig Taube här, hon som var älskarinna till kung Fredrik I. De fick flera barn tillsammans, så han var nog här ofta. Senare hade Gustav IIIs mor, Lovisa Ulrika slottet som änkesäte. Efter hennes död blev slottet kasern och förrådsbyggnad för Svea livgarde. Svea Livgarde var kvar här fram till 1888, men militären var kvar fram till 1992 då Artilleri- och Ingenjörshögskolan flyttade
Nobelparken
Där Strandvägen släpper kontakten med Djurgårdsbrunnsviken ligger Nobelparken. Namnet kommer av ett förslag (som avslogs) till Nobelhus som kom i början av 1900-talet. parken ligger lite högt och har många träd som planterades då Skogsinstitutet låg här på 1800-talet. parken har varit allmän sedan 1916, men först 1930 anordnades gångstigar, träd- och buskplanteringar.
På 1400-talet fanns det en Kungsgård här, det lär vara den som gav namnet Ladugårdsgärde.
Diplomatstaden
anlades 1912 för att ge de rikaste stadsborna möjlighet till ett eget
hus inne i staden och för att locka ambassader till området. Den enda större
byggnad som behövde rivas vid anläggandet av Diplomatstaden 1912 var det
samma år uppförda OS-simstadion vid Djurgårdsbrunnsviken. Annat som fanns
här var vedgårdar och motorbåtvarv. Namnet Diplomatstaden valdes för att
locka ambassader till området. Det blev tidigt klart att Brittiska
ambassaden skulle förläggas till den nya villastaden och därför flyttades
1913 engelska kyrkan sten för sten hit från Wallingatan på Norrmalm. Även om
Diplomatstaden från början inte lyckades rymma fler ambassader än
Storbritanniens, har området med året kommit att leva upp till sitt namn.