Solna
Korta fakta
Geografiskt belägen norr om Stockholm och gränsar till Stockholm.
Invånare år 2009: 65 289
år 2003: 57 863
Yta: 19 km2
Om kommunen
En tredjedel av kommunen är nationalstadspark.
Solnas äldsta namn är Solnö, det finns skriftliga bevis för namnet från 1303 som berättar att det fanns en kyrka här då. Eftersom vattennivån då var kanske 25 meter högre än idag, bestod det nuvarande Solna då av en mängd öar i Fröfjärden. Vad första delen av namnet syftar på kan man tolka på flera sätt, sjö eller sand är en, men varför inte sol? Området Solna var då större, antagligen hörde även nuvarande Kungsholmen, Djurgården, Lidingö, kanske även Söder och Sickla till Solna.
1943 blev Solna en egen stad, alltså många hundra år efter den stad, Stockholm, som växte upp på dess utmarker, då så långt från bebodda trakter som möjligt. Solna fanns alltså till och med innan Stockholm. Tre kyrkor är från 1100-talet. År 1863 blev Solna landskommun med egen kommunalstämma och kommunalnämnd och inom den fanns flera municipalsamhällen. Även om inte det finns några städer idag enligt offentlig nomenklatur, så kallar sig Solna stad igen sedan ett beslut 1991.
Se www.solna.se
Att uppleva
Alby, Annelund,
Bergshamra, Bockholmen, Brunnsviken,
Charlottenburg,
Ekoparken, Filmstaden, Frösunda,
Gustav IIIs paviljong, Hagalund,
Hagaparken, Huvudsta, Karlbergs slott,
Karlbergskanalen, Karolinska sjukhuset,
Karlsro, Lilla Alby,
Nationalstadspark,
Norra Begravningsplatsen,
Olle
Olsson, Pipers park,
Råsunda,
Sadelmakare Öbergs hus, Solna kyrka,
Tivoli, Ulriksdals slott,
Vreten
Karlsbergs slott
började uppföras 1634 för riksamiralen Carl Carlsson Gyllenhielm på
dennes ägor mellan Solna kyrka och Mälaren. Slottet stod färdigt 1638, då
riksamiralen var 64 år och han kom att vistas mycket här för att ägna sig åt
sitt författarskap, där han skrev ner episoder ur sitt liv. Gyllenhielm var
utomäktenskaplig son till Karl IX och alltså halvbror till Gustav II Adolf. Gyllenhielm dog 1650 och
slottet stod tomt tills riksskattmästare Magnus Gabriel De
la Gardie köpte det 1669. Slottet byggdes om och 1680, då detta var klart
var Karlberg en av landets praktfullaste egendomar. 1688 då Karl XIs
genomförde en reduktion hamnade slottet i kronans ägo. Efter slottet Tre
Kronors 1697 användes det av kungafamiljen. Karl XII växte upp här. Karlberg
slott blev krigsskola 1792 och då lät man uppföra flyglarna som vetter mot
Karlbergssjön. Än idag utbildas officerare här. det är världens äldsta ännu
existerande kadettskola.
I den omgivande parken finns lummiga buskage och där gömmer sig även Dianas tempel och Pompes grav. Pompe var Karl XIIs hund.
Karl XIs hustru Drottning Ulrika Eleonora d.ä. låg här i sin kista i väntan på begravning. En sen kväll kom en av hennes hovdamer på besök och visades in i drottningens gemak. Han som visade in henne var förvånad över att hovdamen kom, eftersom han hört att hon var allvarligt sjuk. När hovdamen dröjde kvar hos drottningen tittade han in genom nyckelhålet för att se vad hon gjorde. Han fick då se de båda damerna stå och prata vid fönstret. Strax därefter fick han veta av även hovdamen avlidit tidigare under dagen...
Huvudsta
Fortsätter man längs vattnet västerut från staden, förbi Karlberg, följer man en fin strandpromenad och passerar så småningom Huvudsta gamla slott, där mordet på Gustav III planerades. Det nya slottet är från 1836, då det uppfördes åt en rysk ambassadör, flyglarna är äldre, från 1761. Längs strandpromenaden passerar man även Huvudsta gård, med sina speciella husdjur, lamor, som brukar finnas i trädgården. Längs vägen brukar man också stöta på kaniner och marsvin som är lämnade till sitt öde. Karlbergskanalen grävdes i början av 1800-talet för att möjliggöra båttrafik mellan Ulvsundasjön och Karlbergssjön.
Huvudsta är också en moderna förort med höga hus - i miljonprojektets anda.
Hagaparken
En tredjedel av Solna består av världens första nationalstadspark. I januari 1995 fick 27 kvm ett extra skydd och den gamla parken, som numera ibland kallas Ekoparken, blev nationalstadspark. Man hade dock haft tankar på nationalstadspark redan förra sekelskiftet ...
Gustav III hyrde från början fyra rum för sig och sina vänner i Gamla Haga, som låg ungefär där kaféet på Vasaslätten nu ligger. Här planerades det nya Haga och tanken var att han här skulle kunna vila i avskildhet och otvunget umgänge med den närmaste vänkretsen. Parken började anläggas i slutet av 1700-talet i engelsk stil. Det var den store trädgårdsanläggaren F M Piper som ritade parken och planer fanns på flera byggnader i parken, vilka en del blev byggda. Någon gång på 1800-talet sänktes vattennivån i Brunnsviken, då fördämningen vid Ålkistan togs bort. På Gustav IIIs tid stod vattnet 1,5 m högre än nu. Hela nedre delen av Hagaparken fick ett nytt utseende när kanalerna torrlades och öarna blev uddar. Gustav III hade tänkt sig ett stort slott i parken, á la Versailles, men det är bara grunderna som hann byggas. I slottsruinen spelades delar av filmen Ronja Rövardotter in.
I parken finns flera sevärdheter:
- Fjärils- och fågelhuset, med tropiskt klimat året runt har fritt flygande
exotiska fjärilar och fåglar som möter en när man går in i vissa rum. Passar
ju i Hagaparken: "Fjäril vingad syns på Haga ..."
- Gustav III paviljong, byggdes 1792
efter ritningar av Olof Tempelman. Huset som ligger på en udde med
Brunnsviken utanför, hade vattnet precis utanför de franska fönstren när den
byggdes (innan sjösänkningarna).
- Ekotemplet, ligger på en höjd ovan Gustav IIIs paviljong. Den är ritad av
Desprez.
- Haga slott byggdes 1802-1804. Här växte nuvarande kungen upp med föräldrar och syskon. Idag
använder regeringen byggnaden.
- Koppartälten från 1787, ritade av Desprez var från början logement och
stallbyggnad. Här finns Haga parkmuseum, värdshus och café.
- Prins Gustavs monument är ett minnesmärke som restes 1854.
- Kungliga begravningsplatsen
- Turkiska paviljongen
- Kinesiska pagoden
Gustav IIIs paviljong
Det lilla slottet byggdes 1792, det var en ombyggnad av en äldre byggnad som tillhört egendomen Brahelund - resultatet blev en höjdpunkt i den gustavianska stilepoken. Det var ett slott kungen använde och sov över i. En byggnad med en dominerande tvåvånig mittdel och två flyglar. På väggarna i paradrummen blommar den pompejanska stilen, med Apollon (visdomen och kulturens gud) i centrum och de övriga grekiska gudarna. Gustav III framställde sig själv som sin tids Apollo, och var ju verkligen vetenskapens och konstens beskyddare. Stolarna i paradrummen är en stolstyp man funnit vid utgrävningar i Pompeji och Herculanum, sk Sullastolar efter en av romerska antikens stora härförare Sulla. Slottet är litet och lågt i tak och det var säkert trångt t o m för kungen, men var en viktig plats för Gustav III som gärna tillbringade sin tid här.
Innanför kungens sängkammare låg hans eleganta bibliotek, med specialinbundna skinnband med Sveriges riksvapen och namnet Haga på pärmens baksida. Rummet anpassades efter hans böcker med väggfasta bokhyllor. När Gustav IIIs son, Gustav IV, landsförvisades 1809 tog han med sig större delen av denna boksamling till Tyskland. I paviljongen revs bokhyllorna och rummet gjordes om till annat. 1923 såldes en boksamling i Tyskland som bar namnet Vasabiblioteket. Boksamlingen köptes av industrifamiljen Axelsson-Johnson och visade sig vara den boksamling Gustav IV hade tagit med sig. 1928 skänkte familjen Axelsson-Johnson boksamlingen till kung Gustav V på hans 70-årsdag. Tillsammans med böcker som funnits i Bernadottebiblioteket och Kungliga Biblioteket är nu Gustav IIIs bibliotek återskapat och placerat i paviljongen på ursprungligt sätt.
Bergshamra
Byn har anor från medeltiden och vid slutet av 1600-talet lades det under Ulriksdals kungsgård. år 1707 upplät änkedrottning Hedvig Eleonora egendomen till hovrådet Samuel Bark, vars släkt ägde Bergshamra ända till 1917, då staten löste in den.
I mitten av 1800-talet arrenderas jordbruket av Karl XV som här drev ett experimentellt jordbruk och byggde bl a upp tre sommarvillor 1865 i schweizerstil. Området kom att kallas Karlsro och husen hyrdes ut till kungens vänner. Vid sekelskiftet 1900 tillkom ytterliggare några trävillor vilka tillsammans bildar det område som idag kallas Bergshamra by. Till detta hör även det lilla lusthuset Monte Carlo. Vid Karl XVs död övertogs arrendet av krögaren och ägaren till Hotel Rydberg och Grand Hotel, Régis Cadier (Carl Malmstens morfar) som bedrev mönsterjordbruk här för att få färska produkter till hotellen. Från 1920-talet till sin död 1972 bodde Carl Malmsten här.
I Bergshamra gårds gamla manbyggnad från 1700-talet flyttade statens centrala frökontrollanstalt in 1925. Huset revs 1930 för en ny institutionsbyggnad. Samma år uppfördes även en byggnad för Institutet för husdjursuppfödning och här håller sedan 1980 SIPRI till.
Tivoli
Tivoli mangård byggdes 1796 av Samuel Barks sonson som hade Bergshamra fidelkomiss. Han var statssekreterare i i kretsen kring Gustav III. Till denne Nils Anton Augustin Bark vänner hörde tonsättaren Joseph Martin Kraus vars grav ligger vackert, men försummat ute på Tivoliudden. Kraus kom från Tyskland och var hovkapellmästare i Stockholm 1778-1792. Hans mest uppmärksammade verk var begravningsmusiken till Gustav IIIs begravning som skrevs samma år han själv dog,. bara 36 år gammal. Tivoli mangårdsbyggnad användes under andra världskriget av militären och blev så nedgången att den brändes 1954 som övningsobjekt för brandkåren.
Idag är det bara musikpaviljongen som finns kvar på Tivoliområdet som byggdes år 1800 och från början var en stor sal med plats för festligheter, som Nils Anton Augustins systers bröllop i juni 1800. 1979 byggdes Musikpaviljongen om till privatbostad.
På toppen av Tivoliberget anlades under andra världskriget en väl bestyckad luftvärnsbefästning med luftvärnskanoner, kulsprutenästen, manskapslogement mm. Idag finns bara resten av betongvärnen kvar, men informationstavlor har sats upp där man kan läsa om dramatiska händelser som utspelades under kriget.
Ulriksdals slott
Ulriksdals slott blev färdigt 1644. Slottet hette då Jakobsdal och var riksmarsken Jacob De la Gardies lantställe. Drottning Kristinas kröningsintåg i Stockholm 1650 startade härifrån, kröningsvagnen finns utställd i en av stallbyggnaderna. Eftersom drottning Kristina inte hade något eget lustslott i Stockholms närhet kom Jakobsdals trädgård att användas som festplats av hovet och det finns många fantasifulla platser i parken, lustslott, grottor, skulpturer. Slottet bytte namn 1684 i samband med att drottning Ulrika Eleonora skänkte den till sin sonson Ulrik - om namnet kom efter drottningen eller sonsonen låter vi vara osagt. Ulriksdal kom i statligt ägo 1717. Karl XV övertog slottet på 1800-talet och var då nedslitet och hade bl a använts som invalidinrättning för soldater. Under Karl XVs tid uppfördes flera nya byggnader bl a kapellet och värdshuset. Conficensen är ursprungligen ett ridhus från 1671 som Gustav IIIs föräldrar Lovisa Ulrika och Adolf Fredrik lät inreda till slottsteater 1753, efter många år i glömska spelas de nu teater här igen. I backen nedanför Confidensen ligger spegeldammen som Gustav VI Adolf lät anlägga 1966, på 1700-talet låg här en ruddamm. Gustav VI Adolf och drottning Louise bodde periodvis på Ulriksdal och deras namnchiffer ”GAL” kröner smidesgrindarna till slottsparken. Vid en bro i parken står ”de två moriska brovakterna” två skulpturer som kom hit med sin bro 1860 från Hagaparken. Orangeriet ritades av Nicodemus Tessin d y 1705. Här odlades först sydfrukter, taken är välvda höjden från golvet är fem meter. Karl XV lät bygga den moriska spaljémosken som ligger i engelska parken, här brukade hovets damer inta te. Restaurangen är dyr, berömd och bra och har ofta celebra gäster. Sommartid kan man åka båt till Ulriksdal.
Norra Begravningsplatsen
Många berömda svenskar är begravda här, bl a har Andrée en egen minneslund. Här finns också Alfred Nobel, August Strindberg, Ivar Kreuger, Ernst Rolf, Anna Whitlock, Nils Ericson (järnvägsutbyggaren), Lars Johan Hierta (Aftonbladets grundare), Johan Olof Wallin, Frans Berwald, Lovisa Bellman (Carl Mikaels hustru), Inga Tidblad, Eric Bullen Berglund, Bertil Ohlin, Kai Gullmar, Rudolf Spielmann (schackspelaren). Ja, många är det, kända och okända. Vill man kan man gå en guidad tur och få insikt i människoliv och levene.
Solna kyrka
Det berättas att Ansgar på vägen till Birka på 800-talet ska ha färdats genom Solnas övärld och passat på att grunda en kyrka i Solna. Den nuvarande kyrkans äldsta delar är från 1180-talet. Kyrkan är en rundkyrka och användes antagligen som försvar och skydd i orostider, Solnaborna tog sig alltså till kyrkan istället för till en fornborg när det var orostider.
Råsunda fotbollsstadium
är AIKs hemmaplan och svensk fotbolls nationalarena. Första fotbollsplan invigdes 1910, den nuvarande 1937. Här ryms 37000 åskådare.
Filmstaden
Gamla Filmstaden ligger vid Näckrosen. 1919 köpte svensk Filmindustri, SF, en stor tomt i Råsunda. På tomten hade det tidigare legat en strutsfarm som lades ner när efterfrågan på strutsplymer sjönk. Här skapade SF en plats för filminspelningar med ateljéer och andra lokaler för filmproduktion. 1920 spelades den första filmen in här, det var Victor Sjöströms Körkarlen. 411 filmer spelades in här med de flesta av Sveriges dåvarande storheter. 1969 flyttade SF från området och hit kom Riksteatern. Idag är Filmstaden ett kulturcentrum med biografer, utställningar och SF har också flyttat tillbaka hit.
Sprillans modern var Filmstaden när den invigdes 1920 – inte bara som en av Europas bäst utrustade filmateljéer utan även byggnadernas arkitektoniska uttryck och kvalitet. Hela komplexet med ateljéer, verkstäder, loger, administrationsbyggnad mm byggdes i rask takt 1919-1920 på uppdrag av Svenska Bio som samtidigt passade på att slå ihop sina påsar med konkurrerande filmbolaget Skandia för att bli svensk Filmindustri AB. Tidigare hade filminspelningar bland annat hållit till i ateljéer ute på Lidingö men man tvinades lämna dessa eftersom den lokala energiförsörjningen av elektricitet inte klarade verksamheten. Tågen på Lidingöbanan hade en tendens att stanna när inspelningarna pågick. På den mark som då anvisades i Råsunda hade det tidigare legat en strutsfarm vilket i sig var ett sammanträffande. Lidingöateljéerna hade också uppförts på mark där man tidigare hade strutsar. Hattplymernas tid var förbi – nu gällde bio. Husen i Filmstaden byggdes på en stabil betongstomme och ateljéerna hade glastak som bars upp av stålkonstruktioner. Taken blev senare övertäckta när inspelningar i dagsljus inte längre var ett krav. Filmstaden utökades med olika byggnader i takt med att tekniken utvecklades men de flesta av dessa, inklusive den stora ateljén är borta. Det som finns kvar är i princip den stolta entrén. Portvaktsstugan, Administrationshuset, Lilla Ateljen och Klädlogehuset. I fd laboratoriet finns sedan en längre tid ateljéer och arbetsplatser för konstnärer och hantverkare. Var det ligger? I Solna vid tunnelbanestationen Näckrosen.
Hagalund
Innan de höga husen som nu omger det gamla Hagalund byggdes var det fullt av liknande miljöer på berget. I denna bevarade miljö, från tiden innan miljonprojektet, finns fortfarande konstnären Olle Olssons (1904-1972) hus kvar, likväl som Sadelmakare Öbergs hus. Levande museer väl värda ett besök. Det är en härlig kontrast mot de höga husen på berget.
Hagalund blev municipalsamhälle 1903 och hade då hela 800 invånare. 1943 inkorporerades Hagalund med den nybildade Solna stad. Marken som Hagalund är byggt på tillhörde givetvis Huvudsta gård innan och godsägare Wibom ville inte släppa makten även om han sålt marken.
Lilla Alby
Lilla Alby var ett municipalsamhälle i Solna. Municipalsamhälle var en tätbebyggd del av en landskommun, ett förstadium till en stad. 1949 blev Lilla Alby en del av stadsdelen Sundbyberg, eftersom den mer eller mindre vuxit ihop med samhället där. Idag kallas det oftare Vreten och är fortfarande ett arbets-/industriområde.
Frösunda
Frö är ju fruktbarhetsgudinnan, och hon fick ge namn åt fem hemman som utgjorde byn Frösunda. Även vattnet utanför (idag Brunnsviken) fick namnet efter henne och hette Frösundet. Det finns en runsten vid allén mot Stora Frösundavik från vikingatiden, så trakten har varit bebodd sedan länge. Under medeltiden ägde kyrkan området och på 1620-talet köpte släkten Brahe tre av gårdarna, Christina Brahe uppförde i mitten av 1600-talet gården Brahelund. 1785 köpte Gustav III området kring Brunnsviken och använde huvudbyggnaden som stomme i Gustav IIIs paviljong.
Stora Frösunda byggdes som ny herrgård till Adolph Fredric Wijnblad som nu ägde området. Han gjorde Stora Frösunda till mönsterjordbruk där man använde helt nya metoder och rationell teknik. Efter Gustav IIIs död hamnade Wijnblad som jobbade åt kungen i ekonomiska svårigheter och sålde Stora Frösundavik 1806. Sedan dess har den haft många ägare. Parken är tillgänglig för allmänheten.
Lilla Frösunda har ingått i Järvafältets övningsområde. 1909 etablerade sig fälttelegrafkåren här med ballongkompani fram till 1927. Signalregementet var nybildat 1940 och förlades till Frösunda västra som är dess militära beteckning. Stora delar av den ursprungliga parken bevarades och herrgården byggdes om till officersmäss.
Charlottenburg
En liten herrgård i Frösunda, byggd 1801. Här håller Solna hembygdsförening till, men det är också konstnärsateljéer och representation för Solna stad. Fruktträdgård och allé finns fortfarande kvar.
Annelunds gård
Per Henrik Ling bodde på gården Annelund vid Frösundavik. Gymnastikens fader är även begravd på en kulle i närheten.