Vasa- och Birkastan

Geografiskt område

Vasastan ligger inom följande gränser:
Solna stad/Brunnsviken/Birger Jarlsgatan/Tegnérgatan/Klara sjö

Lite bakgrund

Vasastan blev namnet officiellt 1926. Då hade stadsdelen kallats så i folkmun under ett par årtionden. Förmodligen härstammar benämningen från Vasagatan som i sin tur härstammar från Vasabron. Man har hittat gravfynd som visar att här var marken brukad redan på vikingatiden. Under medeltiden knöts den givetvis allt närmare den nya staden Stockholm. Den riktiga bostadsbebyggelsen dök upp i slutet av 1800-talet.

Rörstrand kallas området runt Rörstrandsgatan, väster om St Eriksgatan. Namnet kommer från den sjö som låg här och där mängder vassrör växte. Området finns omskrivet år 1288 då kung Magnus Ladulås gav bort det till Sankta Klara kloster. Resterna av sjön stensatte ryska krigsfångar på 1700-talet till Karlbergskanalen. En porslinsfabrik anlades här 1725 och den tog namn av området, Rörstrand och behöll sitt namn även då den flyttade härifrån på 1920-talet.

Att uppleva

Bellevueparken, Carl Eldhs ateljé, Drottninggatan, Drottninghuset, Gustav Vasa kyrka, Hamburgerbryggeriet, Jarlaplan, Johannes kyrka, Matteus kyrka, Norrtull, Observatorielunden, Odenplan, Roslagstull, Röda berget, Rörstrands slott, Sabbatsberg, Sibirien, Silke, Spelbomskan, Spökslottet, Stockholms stadsbibliotek, Sveavägen, Vasaparken, Tegnérgatan, Tegnérlunden, Tranan, Tre Backarlånggatan, Vanadislunden, Vanadisplan, Vanadisvägen, Vasaparken, Vin- och Spritmuseet

Tegnérlunden
Här fanns två väderkvarnar, den Gamla och Nya Barnhuskvarnen, från 1652 och 1730. Kvarnarna revs 1890 och därefter började Tegnérlunden att anläggas, 1893 stod parken klar med små gräsytor avdelade av gångstigar. Nära 900 träd och buskar hade planterats. Femtio år senare förnyades Tegnérlunden, mer luft och ljus och ett litet lusthus högst upp med källan för den bäck som samtidigt skapades. 1942 avtäcktes Carl Eldhs skulptur av August Strindberg. Sedan 1996 finns även en skulptur av Astrid Lindgren i lunden, då några av hennes böcker delvis utspelar sig i Tegnérlunden.

Tegnérgatan
Tegnérgatan, åtminstone delar, hette tidigare Tre Backarlånggatan. Ett namn som man försökt få tillbaka flera gånger, men ännu ej lyckats med. Namnet var ju ganska naturligt med tanke på gatans geografiska utseende - än mer innan schaktmaskinerna gjort sitt. Namnet finns dock i en pub på gatan, Tre backar, men av döma av heltäckningsmattan är det nog ölbackar man ska associera till.

Spökslottet
kallas huset på Drottninggatan 116. Det är en malmgård med en park (där det då bl a växte aprikos) från 1701, byggd med 1600-talets parisiska adelspalats som förebild. Hans Petter Scheffler köpte tomten och byggde huset 1697, staketet lär vara från den tiden. Han lär enligt sägnen blivit begravd i parken – åt Observatorielunden till - där det nu finns ett stort hus. I mitten av 1800-talet hade hans gravvalv i trädgården rasat så mycket att man kunde skymta ett skelett i en förmultnad kista. Trädgården omgavs av högt plank och på nätterna hördes hemska ylanden. Man lät t o m tillkalla en präst för att läsa spöket ur huset. På 1870-talet hyrde operasångaren Gustaf Sandström en våning i huset. En natt 1879 hörde man honom spela hela natten, på morgonen begick han självmord. Det lär finnas underjordiska valv och gångar som löper ända bort till Döbelnsgatan och skelett lär finnas inmurade i valven. Erik Skytte och hans älskade Juliana lär vara inmurade i källan och i en lönndörr finns en söderrostad dolk - i gången visar sig vålnaderna av en man och en kvinna, mannen har ett blödande sår i sidan ...

1779 köpte brukspatron Jacob von Balthazar Knigge huset. 1796 kom en svart täckt vagn, dragen av två svarta hästar till huset. Knigge kom ur huset, klädd i mörk slängkappa och hastade upp på vagnen som körde iväg i rasande fart, så gnistor och eldflammor slog upp runt hjulen. De som hade sett kusken, sa att han hade både horn i pannan och svans. ”Nu tog fan Kniggen” blev ett ordstäv i Stockholm, ty ingen såg J v Balthazar Knigge efter den dagen. Knigge bodde här med sin unga hustru och lär ha låst in sin henne när han reste bort – av svartsjuka – när han, försenad kom hem var hustrun död. Hon lär röra sig i huset fortfarande i närheten av den del där hon blev inlåst … Är det hon som de anställda hör hosta i källaren? Är det hon som gör ljuden som låter som om man flyttar möbler på undervåningen när ingen är där? Både anställda och de som bott i huset efter Knigge har berättat om ljuden och själv hade jag en bekant som bodde på Rådmansgatan, på andra sidan staketet och berättade om ljussken ...

Huset var privatägt till 1924, sista ägarna var familjen Hierta. 1925 ärvde Högskolan i Stockholm (blivande universitetet) egendomen och idag ägs parken (som är Stockholms enda park som är byggnadsminne) av staten och huset av Akademiska hus. Stockholms universitet står för husets insida och hade administrativa delar här. På övervåningen finns en paradvåning som är ett försök att återskapa den ursprungliga miljön, med kristallkronor, sammetsgardiner och barockkonst i svulstiga guldramar. Golvet knarrar och det ligger en doft av gamla böcker i luften. 1956 genomgick huset en stor renovering och sedan 1976 är det enbart Universitetets representationsvåning och förvaring av Universitetets konst. J A Berg donerade 200 målningar till Universiteten i början av 1900-talet. J A Berg var en kapten, men även stenbrottsägare, byggde kajer i Stockholm och hann mycket annat i sitt liv. J A Berg bodde på Heleneborg vid Hornstull (som han köpt av Nobel). Han samlade konst och testamenterade en stor del av sin konst till högskolans konstsida, professuren i konsthistoria var knuten till donationen. Numera ser universitetet konstsamlingen som sin och inte specifik för konsthistorian.

Annexen ringade in tomten från början, det ena, Petissan flyttades till Skansen 1907. Petissan hade då under många år varit en samlingsplats, café för traktens studenter.

Observatorielunden
Observatoriet vid Odenplan, är numera ett museum. Sedan 1700-talet har man studerat universum och gjort meteorologiska undersökningar från Brunkebergsåsens högsta punkt i Stockholm. På 1700-talet låg kullen i stadens utkant och var ett utflyktsmål för Stockholmarna. Man var mycket nyfiken på hur universum såg ut och fungerade och kom hit för att få veta mer. Drottninggatans kullerstenar slutade strax innan kullen och övergick till sand, för att trafiken inte skulle störa de känsliga instrumenten i Observatoriet. Uppe på kullen, vid själva museet finns två flygelbyggnader från 1838, det ena är Magnethuset som inte innehåller ett enda magnetiskt föremål, det andra inrymmer Café himlavalvet. Huvudbyggnaden är från 1748 och har varit i bruk sedan dess. Observatoriet var Kungliga Vetenskapsakademins första egna byggnad, ritad av Carl Hårleman. Härifrån rapporterar SMHI kontinuerligt stockholmsvädret och har gjort så ända sedan 1756 – fast då hette det givetvis inte SMHI. Här går nollmeridianen som bestämde Stockholms lokaltid, markeringen för nollmeridianen syns både i trädgården och inne i Gamla meridianrummet. I ett av rummen finns en kurva som visar snittemperaturen i februari och juli varje år från 1700-talet och till nu. Forskningen runt astronomi som skett här har bl a varit viktig för navigation till sjöss. Källarvåningen kan man faktiskt hyra för privata fester. I parken finns stolpar som visar de olika planeternas avstånd till solen. Utsikten från kullen är storslagen, i synnerhet från det tämligen tvärbranta stupet ner mot den gamla plaskdammen vid Sveavägen. Skulpturen Kentauren av Sigrid Fridman står högst upp på åsens brant har stått där sedan 1939.

Sedan 1930-talet finns det en del av Observatorielunden nedanför branten, mellan Stadsbiblioteket och Handelshögskolan. En bäck är skapad som rinner mellan vattenväxter och prydnadsbuskar ner mot en dammanläggning som är byggd enligt Gunnar Asplunds utformning. Det är nästan lite djungelliknande längs brantkanten. Dammen är stadens största plaskdamm.

Trakterna kring Observatorielunden var från mitten av 1800-talet till 1970-talet Stockholms universitetsområde, högskola. 1860 uppfördes Stockholms tekniska högskola på Drottninggatan och gamla Juristhuset ligger på Norrtullsgatan. Många av husen runt om har inhyst högskolans institutioner innan det på 1970-talet började sakta flyttas ut till i Frescati.

Stockholms stadsbibliotek
ligger i korsningen Sveavägen / Odengatan. Det är en originell arkitektur gjord av Asplund. Titta gärna in på barnavdelningen med dess sagohörn. Kolla in handtagen på ytterdörrarna. Givetvis även den pampiga entrétrappan upp till vuxenavdelningen.

Spelbomskans torg
Ett litet torg som ligger mellan stadsbiblioteket och Odenplan, alldeles vid Odengatan. Spelbomskan var inte en kvinna utan en väderkvarn som stod på höjden intill. Kvarnen ägdes av Mårten Spijlbohm, död 1675.

Café Tranan
var ett ölcafé, startat 1929 av Erik Lindén och drevs av honom och sedan dottern fram till midsommartid 1983, då Länsstyrelse och Socialstyrelse fattade det slutgiltiga beslutet att Tranan skulle ha rätt att servera starköl. Ölgubbarna hade öschaffet som ett andra hem och reglerna som sattes av ägaren var hårda. Den som hade med sig sprit in på Tranan blev portad i en månad. Den portade fick dock komma in, han måste ju få träffa sina kompisar, men inget öl serverades och om någon kompis försökte bjuda den portade, så blev kompisen också portad. Namnet lever kvar i restaurangen som finns i lokalerna idag, men det är en helt annan kundkrets.

Odenplan
I Albert Lindhagens esplanadsystem, där man ville släppa in luft och ljus, var Odenplan (liksom Karlaplan) en av noderna från vilka gator skulle utstråla

Gustav Vasa kyrka
är en korskyrka med en 60 m hög kupol över korsmitten. Kyrkan ritades av Agi Lindegren och invigdes 1906. Den har beskrivits som en karolinsk variant av italiensk senbarock.

Med ingång från Västmannagatan ligger Columbariet. Denna är unik i sitt slag och är av kulturellt riksintresse. Det finns sex columbarier till i Stockholm, men dessa är mindre och yngre. Här finns 8000 nischer för 35 000 urngravar i två plan. Den stod färdig 1924 och senaste utbyggnaden var klar 1977. Det finns en hel del konstverk av svenska mästare i columbariet och Lillkyrkan som ligger i anslutning, t ex av Carl Milles, Einar Forseth, Sven X:et Erixsson, Olle Hjortzberg, Sigrid Blomberg, Carl Berndtson. Ordet columbarium betyder duvslag, så kallades urngravarna i det gamla Rom på grund av sitt utseende.

Vasaparken
Här låg tidigare Bergianska trädgårdarna - innan de utlokaliserades till Frescati. På Vasa Reals skolgård finns fortfarande träd från tiden när Bergianska låg här. Bergianska låg här mellan 1759 och 1885. 1791 donerade en av Linnés lärjungar professor Peter Jonas Bergius en park till Vetenskapsakademin då han ville bilda en "schola för horticulturen i riket". Bergianus malmgård låg vid Odenplan.

Dagens park anlades runt sekelskiftet 1900, med vad man då ansåg skulle finns i en park: idrott, lek och promenader. 1911 iordningställdes den första lekplanen och har sedan utvecklats. Under första världskriget utnyttjades parken till potatisodling, som på många andra parker i Stockholm.

I västra delen av parken, mot Torsgatan, anlades på 1940-talet tre terrassträdgårdar med murar av grovhuggen granit och betongytor med reliefer. Ett exempel på parkkonst som gjort Stockholms parker kända i världen.

Sabbatsberg
är idag främst ett vårdområde. Namnet har området fått efter Valentin Sabbath som köpte området på 1600-talet. Det var då ett nedlagt tegelbruk och han hade tänkt odla karp i gruvhålen. Det blev nog inte så mycket med det, utan istället öppnade han krog. I början av 1700-talet byggde han det som i dag är Sabbatsbergs kyrka och hade detta som värdshus. Loftboden bredvid är troligen från 1720-talet och unik i sitt slag i innerstaden, idag, den fungerar som sakristia. Kyrka för fattighjonen blev det på 1760-talet.

1752 började stadens församlingar – först de i Gamla stan – flytta sina fattighjon hit. Varje församling hade sitt eget hus: Nicolaihuset, Klarahuset, Adolf Fredrikhuset osv. Ungefär samtidigt hade man upptäckt en hälsobrunn och man började dricka brunn här. På något sätt kunde societetens brunnsdrickande och fattighjonen kombineras. Katarinahuset byggdes på 1760-talet som värdshus för brunnsgästerna, men på 1880-talet blev även det hem för fattighjon. Hälsovattnet från egen brunn kunde gästerna njuta av fram till början av 1880-talet, då källaren förstördes i samband med att gasklockan byggdes. Gasklockan revs 1971 och där den låg ligger husen på Torsgränd. Brunnsverksamheten fanns dock kvar fram till 1970-talet (!), men då drack man vatten på butelj. Sabbatsbergs fattighus som hela anläggningen kallades bytte i slutet av 1800-talet namn till Sabbatsbergs ålderdomshem. De två äldsta fattighusen Nicolai och Klara användes som ålderdomshem fram till 1976.

Surbrunnsgatan
I och med Stockholm första stadsplan på 1630- och 1640-talen inlemmades delar av den omgivande landsorten med innerstaden och raka gator drogs efterhand fram även där. Surbrunnsgatan var en av de nya gatorna som kom till en bra bit från centrala Stockholm. I början av 1700-talet fick Surbrunnsgatan sitt nuvarande namn. Brunnen som namnet syftar på togs upp på 1680-talet av prästen Peder Muur. Peder Muurs hälsokälla kallades såväl Surbrunnen som Norra Brunn och var den första brunnen i norra innerstaden. Sedan Muur avlidit 1691 tog staden över verksamheten. Surbrunnens uppsving skedde på 1720-talet då kungaparet, Fredrik I och Ulrika Eleonora besökte anläggningen. Nu blev det mer sällskapsliv än hälsokur vid Surbrunnen. Flera krogar och värdshus kom att etableras i närheten, bl a Claes på hörnet. Under 1800-t startades en krog även vid Surbrunnen. I början av 1900-talet revs dock hela brunnskvarteret. På Surbrunnsgatan 33 byggdes 1905 ett hus med en kroglokal där den gamla brunnen finns, Krogen heter idag Norra Brunn.

Matteus kyrka
Kapellet invigdes i november 1903 efter ritningar av Erik Lallerstedt. 1906 delades Adolf Fredriks församling i tre delar och St Matteus församling bildades. Kapellet gjordes om till kyrka, även om kyrksalen fanns redan från början - det var alltså ett stort kapell. Utsmyckningar av Olle Hjortzberg och Astrid Bergman-Taube. Orgeln, anses som en av Stockholms främsta är från 1972 och har 52 stämmor och 4508 pipor.

Hamburgerbryggeriet
1888 startade Hamburgerbryggeriet, anläggningen tog upp hela kvarteret Riddarsporren. Is- och lagerrum, stallar, mälteri, bostadsdel för ägaren Frans Heiss, allt samlat på en plats. Det var 95 anställda (varav 33 kvinnor). Första året tillverkades 30 000 hektoliter öl, dvs 3 miljoner liter. Brygghuset, som är bevarat idag, byggdes 1914. I det stora rummet, med de stora fönstren stod de stora kopparcisternerna för vörtning och mäskning, maskiner som en gång var hjärtat i ölframställningen. Med det nya huset producerade man 10 miljoner liter öl per år och hade 200 anställda. 1964 köptes Hamburgerbryggeriet upp av Pripps men tillverkningen här fortsatte till 1970, då verksamheten flyttades till Bromma.

Rörstrands slott
är idag sammanbyggt med Filadefiakyrkan på Rörstrandsgatan. Slottet byggdes 1635 och var en morgongåva av räntmästare Mårten Wewitzer (senare adlad Rosenstierna) till hans nyblivna hustru. Dessa använde troligen slottet som sommarställe, då omgiven av lövskog och ängar. Slottet har haft många ägare och boende, även kungliga. Drottning Kristina hade idéer om en svensk motsvarighet till de franska musketörerna, som skulle bli drottningens livgarde. Deras utbildning förlades här, men när drottningen lämnade Sverige rann det ut i sanden. Slottet gjordes istället om till rasp- och spinnhus och på 1700-talet huserade de ryska krigsfångar som stensatte Karlbergskanalen här. Slottet förföll mer och mer. En fasanmakerska fyllde slottet med kycklingar och fasaner. 1723 startade porslinsindustri i området och 1864 fick slottet upprustning, då en av ägarna, Robert Almström och senare hans söner, flyttade in i slottet. 1926 köptes slottet av Filadelfiakyrkan och byggde sig en ny kyrka som byggdes ihop med slottet. Idag är både slottet och kyrkan byggnadminnesmärkta. Två trappor upp i slottet, i paradvåningen, finns en mycket trevligt café med gammal inredning, där man förutom kan få gott fika till bra pris, även får beskåda vackra kakelugnar från slutet av 1800-talet.

Vin- och Spritmuseet
ligger på Dalagatan 100. Här finns mycket om vin- och spritkultur. Man lär sig också om kryddor och dofter, och det finns en doftorgel där man själv kan testa om man känner igen doften.

Röda Bergen
Namnet syftar antagligen på den röda berggrunden. Det är en stadsdel från 1920-talet. Gatorna, gårdarna och de små parkerna bildar tillsammans en trädgårdsstad med flerfamiljshus. När man byggde tog man hänsyn till terrängen i motsats till det vanliga rutnätsmönstret för gatorna. Man kommer till en annan värld när man strosar runt på gårdarna här. Solvändan, Hedemoratäppan, Rödabergsbrinken, Sätertäppan, Häslingehöjden, Väringetäppan ...

Vanadisplan
Vanadisvägen började byggad 1885 som en bred allégata med Vanadislunden som fond. Detta var en del av esplanadsystemet. Vanadisplan är en pamig entré till Rödabergsområdet med stora popplar och trappanläggningen. Rondellen var ändhållplats för flera spårvägslinjer och man planterade blommor för att de väntande skulle ha något att titta på.

Sveavägen
På 1640-talet anlades en utfartsled mot Roslagsgatan. Längs den smala backiga Roslagsgatan färdades bönderna för att sälja sina varor i stan. Gatan bytte namn och hette Krutbrännargatan ett tag, detta eftersom krigsindustrin låg samlad runt några kvarter längs gatan (därav Luntmakargatan också, de tillverkade ju luntorna till kanoner och gevär.)I början av 1700-talet fick gatan namnet Stora Badstugatan och parallellt med den gick Lilla Badstugatan. Ett rykte säger att det var ursprungligen Gustav III som ville kunna stå på slottet inne i Stockholm och kunna se sitt älskade Haga från fönstret. Det blev ingen bred paradgata hela vägen, men Stora och Lilla Badstugatan ersattes av den 30 meter breda Sveavägen. 1866 lanserades en stadsplan där man presenterade en bred paradgata som skulle gå från Strömmen ända ner till Brunnsviken och 1885 började man bygga. Innan tunnelbanan kom hade södra delen planteringar i gatans mitt.

Bellevue
På en udde ut i Brunnsviken, bakom Wenner-Grens Center ligger Bellevueparken. Udden, som också kallas kärleksudden, är en del av Stockholmsåsen, en lämning sedan istiden med sand och grus. Gustav III började skapa ett romantiskt landskap runt Brunnsviken med engelska parker och även denna del är anlagd, av Fredrik Magnus Piper. Stigarna går upp och ner och man har en fin utsikt över Brunnsviken och Haga - och in mot stan. Namnet Bellevue valde Gustav III till minne av sin italienska resa 1784. Tidigare fanns en medicinalträdgård här och vissa växtrester finns.

I parken finns konstnären Carl Eldhs ateljé och trädgård som är öppen för besökare. Huset som numera är museum var klar 1919 och är ritad av Ragnar Östberg (som också ritade Stadshuset). Här finns en hel del statyer både i huset och i trädgården. Carl Eldh levde och verkade här från 1919 då huset blev klart tills han dog 1954. Uppe på Bellevueberget står Eldhs staty av Strindberg, de var goda vänner och Strindberg var ofta i trakterna.

Det finns fler byggnader i Bellevue och eftersom detta var lantligt område ända in på 1900-talet byggde flera prominenta personer sommarbostäder här. Hovmålare Johan Paschs malmgård finns kvar, ett stenhus med utsiktsterrasser, byggt på 1750-talet. Kvar finns också riksråd och överståthållare Carl Sparres träslott från 1780-talet, som disponerats av kungliga familjen.Kronprinsessan Josephine startade 1830 ett sällskap som skulle odla silkesmaskar och lät plantera mullbärsträd i parken - tyvärr misslyckades försöket, det blev inget silkestyg. Bellevue är idag den enda sammanhållna gårdsmiljö med malmgård, stall, lada och tillhörande park som finns bevarad i Stockholm.

Norrtull
När norra tullen anlades i början på 1620-talet hamnade den i närheten av Hötorget, där staden då tog slut, den flyttades snart längre norrut till dagens korsning av Drottninggatan och Wallingatan. Där kallades den ofta Barnhustullen, eftersom Barnhuset för föräldralösa barn låg intill. I början av 1650-talet var det dax för flytt igen, till Odenplan. På 1670-talet hamnade den på det ställe vi idag kallar Norrtull, det var först här namnet Norrtull etablerades. 1731-33 byggdes två tullhus som ser ut som två paviljonger, som låg på var sin sida om dåvarande landsvägen till Stockholm. Mellan husen, över vägen, fanns en triumfbåge av trä som resenärerna passerade under. Husen finns kvar än idag, fast ligger inte riktigt mitt i allfartsvägen längre. Mer om tullar finns.

Idag är Norrtull den enda av de gamla stadstullarna som fortfarande ligger vid stadsgränsen, strax norr om dem börjar Solna.

Vanadislunden
En bergspark, placerad på en del av det som finns kvar av Stockholmsåsen. På 1880-talet bredde man ut sopor över bergssidorna som fyllning för blivande planteringsytor. Man höll på i nästan femtio år och utforma den park som nu finns, med slingrande gångar, gräsytor och många träd.. 1904 stod Stefanskyrkan klar och friluftsbaden anlades 1938.

Det fanns tidigare flera malmgårdar i området, idag finns Cederdalska malmgården kvar. Längre in i parken finns nödbostäder bevarade från andra världskriget. Innan första världskriget var det slum här ...

Jarlaplan
På 1850-talet gick någon ner sig i vattnet här och omkom. Birger Jarlsgatan var alltså fortfarande så lömskt sumpig att man sjönk ...

Johannes kyrka
Johannes kyrka, med sin katedralkänsla, invigdes i september 1890. Kyrkan var då ny, men platsen har länge haft religiös anknytning. Vid 1600-talet början användes detta område på Brunkebergsåsen som begravningsplats. 1651 byggdes ett träkapell här, på initiativ av slottsbokhållaren Johan Ericsson Fuhrubom. Kapellet lär ha döpts efter honom, skämtsamt kallades det St Johannes. På 1690-talet uppfördes klockstapeln som fortfarande finns där. Under sista halvan av 1800-talet ökade befolkningen kraftigt här och det blev nödvändigt med en ny kyrka. Kyrkan är genomsyrad av den medeltidsinfluerade nygotiska stilen. Edvard Grieg ansåg att kyrkan var det vackraste han sett. I denna omgivning låg i äldre tid Stockholms värsta slumområden.

Drottninghuset
På Johannesgatan 17 ligger ett hus byggt 1689 och är en av de äldsta stenbyggnaderna på norra Norrmalm. Huset har än idag kvar sin 1600-talskaratär och byggdes för att hjälpa de som hade blivit drabbade av branden runt Johannes 1686. Huset sponsrades bl a av drottning Ulrika Eleonora d ä, därav namnet. Huset skulle ta emot "änkor eller döttrar efter civila och militära ämbets- och tjänstemän, präster, borgare samt sådana hovbetjänte som icke burit livré eller efter andra personer som innehaft liknande samhällsställning." Dvs kvinnor som haft det relativt gott ställt, men inte hade någon tryggad ålderdom. Det var dock även andra som flyttade in, nämligen både kvinnor och män som bott runt Johannes då branden härjade.

Roslagstull
Tullen etablerades här för 300 år sedan och de la grunden till dagens trafikkarusell. Tullarna i Stockholm skapades 1622 av Gustav II Adolf som ett sätt att dra in pengar till krigsmakten. Tullavgifter infördes på ’ätliga, slitliga och förnötliga varor’ som fördes in i staden från landsorten. Från början fanns ingen särskild tullstation för resande från Roslagen och norra delen av Stockholm skärgård. De resande, främst bönder som skulle sälja varor, anlände för det mesta till Stockholm via Norrtull som då låg i korsningen Drottninggatan/Wallingatan. Men efter hand flyttades Norrtull allt längre norrut och blev svårtillgänglig för Roslags- och skärgårdsborna. I mitten av 1600-t upprättades en ny tull längre österut, ungefär vid nuvarande Jarlaplan, den sågs som en filial till Norrtull och kallades ’Norre nya tull’. Från 1670-talet flyttades den nya tullen successivt norrut och den kom allt oftare att benämnas Roslagstull. Runt år 1700 fick tullstationen sin slutgiltiga plats alldeles intill Brunnsviken, som på den tiden gick ända in till den nuvarande trafikrondellen. 1810 avskaffades tullavgifterna och vid seklets mitt las Stockholms tullar ned helt. Många av de forna tullområdena utvecklades till viktiga trafikplatser, så ock Roslagstull som bland annat blev ändhållplats för flera spårvagnslinjer under 1900-t. På 1940-t började Roslagstull få den karaktär den har i dag då Roslagsvägen byggdes ut och blev fyrfilig.

Sibirien
Öknamnet Sibirien hade en del av staden som låg så långt bort, bortåt Roslagsgatan ... Vad namnet kommer ifrån finns det flera gissningar. Det var ett utkantsområde, fattigt och trångbott arbetarområde. Kanske var det genom malmgården Ingemarshof, som var Stockholms största lantgård inom tullarna tills den lades ner 1865 och vars huvudbyggnad låg i nuvarande hörnet Roslagsgatan X Ingemarsgatan, som blev kraftigt förfallen och blev illegala bostäder åt fattighjon, kriminella och prostituerade.