Västra Stockholm
Lite bakgrund
Vid stenålders slut var stora delar av Västerort fortfarande skärgårdslandskap. Man har hittat fynd som visar att det besöktes av människor från inre Uppland och det fanns här åkerbruk och boskapsskötsel så här i utmarkerna. Havet drog sig sakta tillbaka och lermarkerna blev bördiga jordbruksmarker. Den första boplatsen i Spånga socken låg i Nälsta och anses bilda en förbindelselänk mellan stenåldern och bronsåldern. Man har hittat fornlämningar som visar att det har bott folk här kontinuerligt här sedan dess. Under vikingatiden koloniserades Västerort, många nya byar växte upp, där varje by bra bestod av några få gårdar samt ättens gravplats. Även om gårdarna var mer eller mindre självförsörjande utbyttes varor på handelsplatser mm, det var stor kommunikation mellan människor!
På 1100- och 1200-talen skedde även andra förändringar. Stockholm etablerades allt mer och staden fick stor betydelse som handelsplats, men staden var ju mycket beroende av sitt omland för sin försörjning av livsmedel. Mark blev en viktig egendom och stormän, kyrkan, kloster övertog många gårdar genom förvärv och donationer. Under 1600-talet lade adeln under sig allt större jordegendomar, bland annat som tackgåvor för deras insatser under trettioåriga kriget. Dessa hade sett hur stormän i Europa byggde och bodde och började bygga ståndsmässiga bostäder på sina marker. De förnämsta egendomarna väster om Stockholm blev riksrådet Torstenssons Ulvsunda, riksmarskalken Natt och Dags Åkeshov och riksskattemästaren Bondes Hässelby. Torpen uppläts till småbönder som fick betala i form av dagsverken på godsen.
1916 inkorporerades Bromma och Västerled i Stockholm. Redan då fanns det en stadsdel på Lillsjönäs och Ulvsundas ägor som kallades Kungsholmens villastad, här hade man börjat bygga redan 1904.
Att uppleva
Abrahamsberg, Barnängen, Blackeberg,
Blackstadius, Bromma flygplats,
Bromma kyrka,
Färjestadstorpet,
Gubbkärrets gård, Gunnar Sträng,
Haile Selassie,
Herbert Tingsten, Hässelby,
Hässelby slott,
Johannelund,
Judarnskogen, Kanaan,
Kvarnviken, Kyrkhamn,
Ljunglöf,
Lunda gravfält, Lövsta,
Minneberg, Nockeby,
Olovslund,
Riddersvik, Råcksta,
Råcksta kvarn,
Smedslätten.
Snuskungen, Solviksbadet,
Stora Ängby, Tempeludden, Traneberg,
Tranebergsbron, Tyska botten,
Ulvsunda, Vällingby, Åkeshov,
Ålsten, Ängbybadet,
Äppelviken,
Äppelvikens gård, 12ans spårvagn
12ans spårvagn
är en av de få kvarvarande spårvagnarna i Stockholm. Den går mellan
Alvik och Nockeby enligt den gamla sträckningen och tränger sig mellan
trädgårdarna. Här längs spårvägen ser man tydligt årsringarna i stadens
utbyggnad. Vid Alléparken finns 1920-talets hus inspirerade av Englands
trädgårdsstäder. Vid Smedslätten syns ett gaturum med björkar som ger en
känslan från 1930-talets funkisstil. Vid slutstationen i Nockeby ligger den
moskéliknande Birgittakyrkan. Går man tillbaka från Nockeby, längs
stranden, med början längs Grönviksvägen får man se otroliga hus, lyxvillor
från olika årtionden med privata tomtägare, i ett område där staden annars
äger marken. I Södra Ängby finns stora villor i funkisstil som för tankarna
till atlantångare med stora fönster och kommandobrygge-terasser. Norra Ängby
däremot är självbyggen gjorda i stadens regi med prefabricerat material.
1975 döptes 12ans linje om till 120, men efter protester fick SL ta tillbaka det gamla namnet 1989. 12an har den hetat sedan 1919 och det var en lämplig 60-årspresent att ge tillbaka spårvagnen sitt gamla namn.
Bromma flygplats
Detta var huvudstadens stora flygplats som anlades på 1930-talet. Det fanns redan en flygplats i Stockholmsområdet i Skarpnäck-Lindarängsviken innan Bromma. På 1930-talet gick diskussionerna höga och man ifrågasatte varför den placerades så långt från staden - en hel mil från där folket som skulle nyttja den bodde. Idag tycker vi att den finns alldeles för nära befolkat område... Diskussioner om nedläggning har av och till varit i gång, men efter några års nedgång ökar nu antalet passagerare och flygplan igen
Den allra första flygturen gjordes av bröderna Wright 1903 och redan 1933 började man bygga Bromma flygplats, med två landningsbanor i korsande väderstreck. Platsen var en f d sjö och man använde schaktmassor från byggandets Kungsholmen som utfyllnad - på den tiden fanns inte mycket maskiner, det mesta gjordes för hand... Ett vägande skäl, sägs det, till att man valde platsen var Ulvsundasjöns och Bällstavikens karakteristiska form gjorde det lätt att urskilja den från luften. I maj 1936 invigdes Bromma med pompa och ståt av kung Gustav V - i hällregn, därmed blev det ingen flygning... Dagen efter var det bättre väder och då kunde flygen lyfta. Mellan 1940 och 1948 hade man ett hundratal får som betade landningsbanan så gräset hölls kort.
1952 byggdes en hangar om till avgångshall - den är fortfarande avgångshall och k-märkt. Man märker tydligt 1950-talsstilen när man går runt i huset. Takbjälkarna är från gamla Tranebergsbron. Det gamla flygledartornet finns uppe på huset, medan ett nytt finns på andra sidan huset uppe på berget vid parkeringen. År 2004 lyfter ca 10 plan varje timma från Bromma mellan kl 6 och 22, På natten är det inga flygplan i farten här. År 2003 var det 1,3 miljoner resenärer som passerade varav 9% var utrikes.
Ulvsunda
Vid Ulvsunda kvarnberg finns runristningar som vittnar om att man bodde här för länge sedan. Ulvsunda är omtalad för väldigt, väldigt länge sedan. Här gick farleden till Birka och de andra gamla bosättningarna i Mälaren, då kunde man vattenvägen ta sig via Ulvsundasjön och sedan via ett sund till Lillsjön och sedan var det vatten vidare i mer skyddat vatten än där nuvarande vattenleden på Mälaren går.
Ulvsunda slott är en av godsen som anlades under stormaktstiden, på 1640-talet lät Lennart Torstensson, fältherre under 30-åriga kriget, uppföra anläggningen som kom att omfatta hela den östra delen av Bromma socken och även Essingeöarna. Slottets exteriör förändrades totalt vid en restaurering på 1830-talet men spår av 1600-talet finns bevarat. Den siste godsherren Gustav Samuel Åkerhielm avled år 1900 och sedan har godset styckats up. Slottet blev så småningom vårdanstalt i Landstingets ägo. 1999 såldes slottet till privatpersoner som rustade upp slottet och numera är det en konferensanläggning.
Johannelund
Johannelunds gård uppfördes i slutet av 1700-talet av Abraham Keyser, som namngav den efter sin hustru. En senare ägare var landshövding Axel Adlercreutz som var en av grundarna för Evangeliska Fosterlandsstiftelsen. Han inrättade ett missionsinstitut och missionärer utbildades här ända till 1969. 1867 byggdes missionsstationen (som finns kvar än idag fast med helt annan verksamhet, men det syns på fönstren ...). Det fanns ett klocktorn på berget bakom, men den brann på 1980-talet. Till denna utbildningslokal kom en gång Haile Selassie på besök, han åkte ångbåt från Stockholm, båten la till ungefär där kolonisterna har sin komposthög idag.
Traneberg
Nils Trana har gett namn till Tranebergs gård. Han ägde Guldsmedstorpet där han startad krogen och värdshuset Traneberg 1740. Det nuvarande huset är från början av 1800-talet. Stadsdelen Traneberg bebyggdes i början av 1930-talet med smalhus i tre våningar.
Himmelfärdsberget lär ha fått sitt namn först på 1700-talet och man lär fortfarande hålla gudstjänster där på Kristi Himmelfärdsdag. Detta berg var dock lämpligt att använda som riktpunkt för de som i äldre tid färdades till Birka via den betydligt lugnare vägen över nuvarande Ulvsundasjön och vidare i vattendraget som då fanns längs Lillsjön och Judarn än den mer havslika vägen som vi använder idag.
Minneberg
Här låg Sandviks och Svartviks industriområden, med bl a Stockholms benmjölsfabrik 1890-1968 och Tangens gardinfabrik 1898-1954. Namnet Minneberg kommer från de gamla sommarnöjen från 1850-talet som Benmjölsfabriken köpte upp när de etablerade sig här. En villa byggdes om till direktörsbostad och finns ännu kvar. Benmjölsfabriken byggde även arbetarbostäder i amerikainspirerad panelarkitektur.
I Minnebergsskogen finns (fanns?) mycket intressant flora med flera rara växter, bl a skogsbingel, lundslok och hasselört.
Barnängen
1864 köpte Lars Montén, som drev Klara stearinljusfabrik, gårdarna Äppelviken och Alvik. Han startade en fabrik här. 1929 upphörde tillverkningen, samtidigt som firman slogs ihop med Barnängens tekniska fabrik. Denna flyttades hit från Södermalm. Fram till 1980-talet tillverkade Barnängen tvål och andra hygienprodukter här vid Alviks strand.
Äppelviken
Längs Alviksvägen finns ett antal kedjehus som har förebild i engelska radhus. De är väl värda att titta närmare på. Kolla in dörrarna! Äppelviken var den första trädgårdsstaden i Bromma. Villorna runt här byggdes under första världskriget med herrgårdar och bergsmansgårdar som förebilder.
I kvarteret Drivbänken vid Alléparken finns tvåvåningshus från 1910-talet med inspiration från Englands trädgårdsstäder, två rum, kök och täppa. Bra bostäder för folket var parollen. Hus med med butik i nedervåningen och bostad ovan är klassisk. Marken ägdes då det byggdes och fortfarande av staden som hyr ut på tomträtt.
Äppelvikens gård
Äppelvikens gård ligger på flera tomter idag, huvudbyggnaden på Äppelviksvägen 31, uppe på Borgberget och har anor från 1700-talet. Gården ägdes under första halvan av 1800-talet av bryggaren och destillatorn Lars Fredrik Blackstadius som drev bränneri här och det var han som byggde om till byggnadens nuvarande utseende.
Huset Kulan som ingår i gården och ligger på Äppelviksvägen 37, liksom Alphyddan, båda byggda på 1800-talet. Husen mot vattnet Stora Sjövillan, Mangelbodvillan och Lilla Sjövillan är från Blackstadius tid. Stora Sjövillan och Mangelboden uppfördes för bränneriverksamheten men är omgjorda till bostadshus. Lilla Sjövillan byggdes om 1908 och har därför karaktäristiska jugenddrag.
Smedslätten
Smedslättens gård ligger vid Skogsfrugränd. Huvudbyggnaden är från slutet av 1700-talet. Gården ägdes från 1856 till 1950-talet av familjen Sunnerdahl som givit namn åt både gata och plats i Smedslätten. Runt gården finns radhus uppförda i början av 1960-talet och strax öster om dessa finns äldre radhus och andra bostadshus i varma färger, byggda kring 1940. När sökte göra gaturum, björkarna ger känslan av indelning. Hyreshusen är lamellhus med stora fönster och platta tak i funkisstil.
Solviksbadet
1925 gjorde man i ordning detta strandbad som var det första mer ordnade gemensamhetsbadet i Stockholm, för både män och kvinnor alltså (!) Porthusen och några av de mindre husen uppfördes strax därefter. Badet var mycket välbesökt under 1930- och 1940-talen och används givetvis fortfarande. Här finns också ett inhägnat nakenbad och det lär finnas en kafeteria som har öppet alla dagar året runt.
Ålsten
Stockholms i särklass största flyttblock är Ålstenen eller Ålstensgrytet. Det är nio meter högt och tio meter brett och uppsplittrat i ett huvudblock och några mindre delar. På toppen står ett kors som Arla Coldinuorden satte upp 1793. Blocket har uppenbart redan under medeltiden kallats Alastenen. Namnet har sedan överflyttats till en gård i närheten, numera är det även stadsdelens namn. Kanske namnet ursprungligen hänger samman med att man fiskade ål här, när vattnet gick högre. Stenen omtalades både av Gustav Vasa och Sten Sture d ä.
Uppe på höjden vid Ålstensängen ligger Ålstens gård med huvudbyggnaden vid Brantstigen och flygel och trädgårdsstuga vid Vallarestigen. Mellan 1640 och 1800-talets mitt lydde gården under Åkeshov. 1905 såldes Ålstens gård till Stockholms stad, men marken brukades till 1923 då den styckades upp för villabebyggelse. 1924 kom spårvägen hit.
Längs Ålstensgatan ligger de funktionalistiska radhusen från 1933 som kallas Per Albin Hanson-husen. Anledningen är att Per Albin Hansson bodde i nr 40. Det var ett sätt för den dåvarande stadsministern att visa praktiskt att det var okej att bo i en förort. Husen är ganska små, kök, vardagsrum, ett rum till på bottenvåningen och 3 små rum på övervåningen. Allén på gatan är av päronträd och äppelträd.
Abrahamsberg
var ett dragontorp och mannen som gett torpet sitt namn föddes 1829 och hette Abraham Pihl. Han hade två söner, som båda också hette Abraham. Abrahamsberg blev stadsdelsnamn 1938, spårvangshållplats 1944 och tunnelbanestation 1952.
Olovslund
Jordbrukaren Johannes Olsson var snickare och smed på Åkeshovs Gård. 1896 byggde han Olovsberg som fick ge namn åt stadsdelen som kom att byggas i slutet av 1920-talet. Villasamhället Olovslund var ett egna hems område där de blivande ägarna fick idka självbygge.
Åkeshov
Slottet eller gården var från början gården Nockeby men i mitten av 1600-talet köptes området av riksmarskalk Åke Axelson Natt och Dag och den slottsliknande byggnaden fick namnet Åkes hov. Huset har haft många ägare genom åren och här även har varit hem för mentalt handikappade eller sinnesslöa som det hette då. Nya Elementar har också haft lokaler här. I jaktsalen fanns vackra målningar som numera finns i Stockholms Handelskammares lokaler på Västra Trädgårdsgatan vid Kungsan. Paradsalen har dock kvar målningarna av hjort- och björnjakter.
Från ladan väster om slottet vallades kungens får till södra Djurgården en juninatt förr, nu har de en annan fristad än bullriga Gärdet med dess hundar.
Nockeby
Den första bron byggdes som en flottbro på uppdrag av Gustav III och invigdes 1787. Samtidigt drogs den nya vägen, Drottningholmsvägen fram och en flottbro lades ut vid Traneberg. Det finns en väg som heter Gustav IIIs väg som snirklar sig härifrån åt Abrahamsberg som var en snabb ridväg för kungen. en ny bro byggdes vid Nockeby 1926 och den nuvarande högbron är från 1970-talet.
Det fanns givetvis en krog här, Nockeby krog. Huset finns kvar, det är en timrad parstuga som ligger i närheten av bron, på samma tomt där husen från gamla Nockebytvätten finns kvar (ombyggda till bostäder).
Bromma kyrka
Kyrkan anses vara Stockholms äldsta byggnad som fortfarande finns kvar. Det är en rundkyrka som byggdes på 1160-talet som befästningskyrka. Det användes troligen i försvarssyfte och det förklarar dess form. I början av 1700-talet byggdes ett gravkor men för övrigt lär kyrkan och dess kyrkogård varit i princip oförändrad fram till slutet av 1800-talet.
Gubbkärrets gård
låg öster om Ängbybadet. Här bedrevs jordbruk in på 1920-talet. Vid stranden, på arrendemark, finns ett antal privata sommarstugor som byggdes i början 1900-talet.
Tyska botten
På 1670-talet fram till 1787 var detta färjeläget för överfart till Drottningholmsmalmen. Vägen från Stockholm gick över Bällsta bro, längs Bällstavägen och Blackebergsvägen. Innan hade färjeläget legat vid Ängbybadet, där Färjestadstorpet låg, vid nuvarande serveringen.
Här fanns tidigare torpet Tyskbåtten, ett namn som kan härledas till "den tyska marken" då tyska hantverkare bodde här på 1660-talet. En del av ekarna tror man är över 500 år ...
Stora Ängby
1696 var slottet färdigt och ägdes då av Baltzar Ehrenstople. Manbyggnaden är i karolinsk stil och mycket av inredningen är från 1700-talet. Idag är slottet en festvåning.
Norra Ängby
består av småstugor som är självbyggda i stadens regi med tomträtt på 1930-talet. Det fanns strikta regler för vilka som fick bygga. Man hade synpunkter på yrken, antal barn mm. Husen levererades som element, med prefabricerat material.
Södra Ängby
Tankarna går till Atlantångare när man tittar på de stora villorna i funkisstil som byggdes under 1930-talet i en kuperad terräng, där gatunätet fått forma sig efter landskapet istället för tvärt om. Husen är fyrkantiga, ofta nästan kubiska, flacka plåttak, ljus puts, stora fönster, smäckra plåt- och smidesdetaljer. Husen är placerade i naturen - naturen har fått vara kvar - och har ofta stora terrasser och balkonger mot söder och Mälarutsikten. Edvin Engström har ritat de flesta, han var chef för egnahemsbyrån men även privatpraktiserande arkitekt. Han skapade här det största sammanhängande villaområdet i stilren funkis i landet, ja rent av i Europa.
Blackeberg
Blackeberg tros betyda ljusgult berg. Torpet Blackeberg omnämns första
gången 1599 som ett torp under Råcksta. 1861 köpte snuskungen Knut Ljunglöf ett sommarnöje på platsen för torpet
och på 1880-talet byggde han den stora villan som kallas Slottet och som med
trädgårdsanläggningen var som ett mindre Drottningholm. På baksidan, mot
sjösidan, kan man fortfarande se springbrunnen och den terrasserade
trädgården. 1915
förstatligades tobaksindustrin och 1926 sålde Ljunglöfs son Blackeberg till
Frimurarordern som byggde ett barnhem här (hemmet var ju tidigare i
Kristineberg). 1948 såldes det hela till Stockholm stad som byggde om
barnhemmet till sjukhus. Dessa byggnader finns kvar. På berget, vid vattnet, finns grunden
kvar till Ljunglöfs torn. Det var ett rödfärgat lusthus av tegel i två
våningar kallat groggtornet. Bredvid slottet finns en trävilla, Sjövillan,
klädd med fjällpanel och snickarglädje, här finns butik och café som har
öppet ibland. I parken kring husen finns flera främmande trädslag.
Förorten byggdes i början av 1950-talet, då var övriga Bromma i princip färdigbyggt, så när som Vällingby. Blackeberg byggdes utmed den nya tunnelbanelinjen Hötorget - Vällingby. De flesta husen är tre eller fyra våningar och husen bildar halvslutna gårdsformationer som har fasader områdesvis i rött och gult tegel med tidstypiska fasaddetaljer. I Blackeberg skiljer man mellan gång- och körstråk vilket var en nyhet och husens gårdar är bilfria. Folkhemmets bostäder i Blackeberg har beskrivits som bland det bästa i svensk byggnadskonst och betraktas som kulturhistoriskt värdefulla miljöer som bör vårdas och bibehållas. Ända fram till 1955 var Blackeberg delad då östra halvan låg i Bromma socken och den västra i Spånga, detta eftersom gränserna från de gamla gårdarna fortfarande gällde. Från 1955 kom allt att tillhöra Bromma.
Nedanför Blackebergsvägen växer några ståtliga gamla ekar som kan vara rester från den allé som ledde från Kungliga slottet till Drottningholms slott.
Råcksta
På 1870-talet köpte snuskungen Knut Ljunglöf Råcksta gård som låg intill Råcksta tunnelbanestation, men nu är den gamla huvudbyggnaden från 1700-talets början borta.
Råcksta kvarn
Vid Kvarnviken finns en trevånings tegelbyggnad med skovelhjul i bäcken som rinner från Råcksta träsk. Kvarnen förbinds genom en ränna med Kvarnmagasinen. Uppe i backen ser man mjölnarens bostad, Kvarnstugan. Kvarnen tillhörde Råcksta gård. Det har funnits kvarn här sedan 1600-talet. Den nuvarande kvarnen byggdes av Knut Ljunglöf 1883, några år efter att Eldkvarn brunnit, med den tidens senaste maskiner. Kvarnen var igång för traktens bönder ända fram till 1951 och 1984 vaknade den till liv igen i regi av Vällingby Hembygdsgille och ett par gånger per år är kvarnen igång.
I skogen, ovanför mjölnarstugan ligger en offersten som härstammar från brons- eller järnåldern. Om det nu är en offersten, det är svårt att säkert veta.
Kanaan
är ett friluftsbad med sandstränder, klipphällar och öppna gräsytor. Det finns en servering som är inrymd i lägenheten Kanaan, ett hus som uppfördes på 1880-talet av grosshandlare Knut Ljunglöf, snuskungen (se Blackeberg ovan).
Det finns fler bibliska namn i området, i skogsbrynet låg torpet Galileen och här fanns också Oljeberget och Samarien. Namn som började användas på 1730-talet när det första torpet byggdes vid Kanaan.
Vällingby
Vällingby invigdes i november 1954. Det var något nytt och fantastiskt, en ABC-ort: En levande stad där invånarna både kunde arbeta, bo och ha tillgång till centrum med full service. Vällingby byggdes med rekordfart och vid invigningen var centrumet långt ifrån klart. Flera butiker saknade riktiga entréer och färgglada plank dolde byggropar för den blivande biografen Fontänen och medborgarhuset Trappan. I bostadskvarteren trampade folk omkring i gyttja. Invigningen blev dock succé, 75 000 människor strömmade till från hela Stockholm för att begapa det första moderna shoppingcentret i Sverige. Här fanns bl a det nya konsumvaruhuset Kvickly som lanserades som en supermarket av amerikansk klass. Ett 40-tal butiker hade fått nådigt tillstånd av konungen att hålla öppet, dagen till ära, trots att det var söndag. Centrumet blev ett måste för gästande landsortsbor och stadsplanerare från andra länder. Språkkunniga flickor utsögs till Fröken Vällingby och fick guida turister i den berömda framtidsstaden. I början på 2000-talet, lagom till 50 års jubileet, är det dax för en upprustning, fast 1950-talsandan ska finnas kvar.
Kyrkan i Vällingby, St Tomas ligger vid Vällingbyplan. Utifrån ser den kanske inte ut så mycket för världen, men när man kommer man in så ser man Peter Celsings kyrkorum enligt år 1960s ideal. Bror Hjorts krucifix har en tydlig plats och i dopfunten som är en kantig koloss med äggformad skål porlar ständigt vatten.
Hässelby
1244 omnämns område som Esilby, på 1330-talet skrevs det Haesliby, båda orden anknyter till hässle, hasselbestånd, tillhörde då Spånga socken. Området mellan Hässelby slott och Hässelby villastad var obebyggd skog i början av 1940-talet. Det har funnits bosättningar här sedan vikingatiden, men inte av några större mått. Sven Markelius som blev stadsbyggnadsdirektör i Stockholm vid denna tid, hade nya tankegångar och inspirerad av Englands New Towns med grannskapsenheter. Det var dock inte förrän området inkorporerades med Stockholm 1949 byggandet började. Byggandet genomgick en viktig förändringsstil under 1950-talet och vissa hus här är byggda med monteringsfärdiga element, här i Hässelby finns båda typer: hus med handslaget tegel och hus som levererats i större monteringsfärdiga element.
När Klarakvarteren revs i Stockholm blev många konstnärer husvilla och en hel del flyttade ut hit till Hässelby Strand, som när den blev egen stadsdel 1954, först kallades Maltesholm. Tunnelbanan ligger bara 350 m från Mälaren och husen längs stranden byggdes 1955-57.
Lite norrut ligger Hässelby Villastad som växte fram kring sekelskiftet, då man började anlägga handelsträdgårdar - man hade ju god tillgång på gödsel från sopstationen Lövsta som byggdes på 1880-talet. 1914 blev området municipalsamhälle och var en egen köping 1926-1948. 1949 inkorporerades köpingen med Stockholm, liksom övriga Hässelby.
Det sägs att Hässelby är en av de få förorter där man kan fiska från balkongen - givetvis förutsatt att man har lång fiskelina.
Hässelby slott
Riksrådet Carl Bondes första fru Beata Oxenstierna ärver en av de tre
gårdarna i området 1636 och sedan köper de upp de två andra för att göra en
större gård, ett säteri. I början av 1640-talet inleddes slottsbygget. Han anlitade fransmannen Simon de la Vallée som arkitekt, men Simon förlorade en duell på Stortorget 1642 och
dog. Istället tog Simons son Jean över uppdraget. Slottet blev färdigbyggt
kring 1660 och bestod då liksom nu, av en huvudbyggnad och två flyglar med
tillhörande paviljonger. Borggården är inte rektangulär utan
parallelltrapetsformad och ska likna Michelangelos berömda Capitoliumplats i
Rom. 1721 brann delar huvudbyggnaden ner. Vid
restaureringen efter branden förenklades fasadens och takets utseende. Från
1800-talets senare del bodde ägarna allt mindre på slottet utan hyrde
istället ut den, bl a till författaren Verner von Heidenstam. Området ägdas av familjen Bonde
i princip från 1636 till 1931, då
släkten Bonde sålde egendomen till Stockholm stad som på marken kom att skapa nya
stadsdelar som Vällingby och Hässelby gård.
Riddersvik
Platsen där Riddersvik gård ligger hette förr Flottvik, det var en färjeplats framförallt till Svartsjölandet. Huvudbyggnaden uppfördes på 1762 av källarmästare Elias von Langenberg. Fler byggnader har sedan tillkommit. 1885 köpte Stockholm stad in gården och arrenderade ut den. Här bedrevs jordbruk fram till 1977 och idag är gården kulturminnesmärkt. En lindallé leder fram till gården som idag bl a är restaurang, café.
Tempeludden
har varit ett populärt utflyktsmål sedan 1700-talet. Ute på udden ligger templet, ett lusthus som användes för möten och arrangemang av olika slag. Under 1820-talet bildades Manna Samfund (där bl a CJL Almqvist och PDA Atterbom var medlem) som hade övningar i retorik, diktläsning här.
Lövsta
Vid sopförbränningsanläggningen arbetade Gunnar Strängs far. Familjen bodde i Kyrkhamn i en "statarstuga som kom att användas som arbetarbostad för sex familjer och en ungkarl". Rummen tapetserades med tidningar för att snön inte skulle yra in. Gunnar Sträng föddes 1906 och slutade skolan när han var 12 och började arbeta i handelsträdgårdarna i Hässelby Villastad.
1896 föddes Herbert Tingsten, professor i statsvetenskap och under många år chefsredaktör på Dagens Nyheter. Även hans far arbetade på Lövsta sopförbränning. Pappa Tingsten var disponent och därmed högste chef för anläggningen.
Lunda gravfält
Detta är Stockholms största gravfält med 150 synliga gravar. Gravfältet kan knytas till den numera försvunna gården Skesta. Här finns St Hollingers grav, en vikingatida gravhög som enligt sägnen var den plats där Holmger Knutsson av fokungaätt vilade på flykt under fienden och i hast tvingades lämna. Han fick så bråttom när han fortsatte att han lämnade kvar osten, limpan och korven som förstenades och än idag finns på gravhögens krön. I själva verket är dessa tre stenar gravklot som lades dit för att hedra den viking som ligger begravd här. Ett kors restes senare till Holmgers minne och som folkhjälte fick han namnet St Hollinger.