Öarna i Mälaren
Estbröte, Kungshatt, Lilla Essingen, Långholmen, Reimersholme, Riddarholmen, Stora Essingen, Årsta Holmar
Bellmansmuseum,
Birger Jarls torn,
Brännvinskungen,
Fransicanmunkar,
Fängelse,
Gamla riksdagshuset,
Gråmunkar, Kakelmakeri,
Kallhälls gård,
Nordstedts,
Riddarholmskyrkan, Rosenhanska palatset,
Sprittillverkning,
Wrangelska palatset
Riddarholmen
Riddarholmen hette när Stockholms grundades Kidaskär, eftersom getter och deras killingar betade här. På 1270-talet kom Franciskanerna och de stannade i 250 år. Ön hade flera olika namn under denna tid, som Gråbrödraholm, Gråmunkeholm och Munchholmen. Munkarna stöttades bl a av Magnus Ladulås, som var munkorderns högsta beskyddare. Men när Gustav Vasa kom till makten upplöstes klostret. 1527 lämnade munkarna holmen, istället bosatte sig vanlig folk på än, i ca 50 enkla gårdar. På 1620-talet startade på allvar den svenska stormaktstiden. Gustav II Adolf såg nu till att köra bort de boende på den centralt belägna holmen. Han delade in ön i flera stora tomter, som han gav bort till adelsmän som gjort insatser i kring eller förvaltning. Adelsmännen byggde stora palats på ön, som nu fick namnet Riddarholmen. Idag är Riddarholmen lagens ö, där hovrätterna ligger tätt, bostadshusen lyser mer eller mindre med sin frånvaro. Har läst att Riddarholmen bara har en invånare. Franciskanmunkarna, gråbröderna, som var så betydande under lång tid för ön finns kvar i form av klostets grunder, framförallt i kyrkan och i husen söder om kyrkan. Redan under medeltiden användes riddarholmskyrkan som kunglig begravnings- och ceremoniplats. Stockholms första sjukhus fanns på Riddarholmen, startat av Gustav Vasa, sjukhuset flyttades senare till Danviken. Se hur Norstedts bokförlags hus är byggt. Det är byggt på en liten tomt på ett sådant sätt att huset ska se större ut än vad det är. Strindberg föddes på Riddarholmen.
Riddarholmskyrkan
är en av Stockholms äldsta byggnader och har sitt ursprung i det kloster som började uppföras av den katolska franciskanorden 1270, mindre än 20 år efter det att Stockholm grundats. Kyrkan stod klar kring 1310. Till en början hade kyrkan inget torn, eftersom franciskanernas ordensregler inte tillät det, men efter det att kyrkan, under reformationen på 1500-talet, kommit i statlig ägo byggdes ett torn. Tornet tillkom på initiativ av Johan III och var högt och spetsigt. Dagens gjutjärnskonstruktion uppfördes på 1840-talet, anledningen var att kyrkan härjats av en brand 1835 som förstört det gamla tornet. Golvet är gammalt och ibland sticker till och med hälleberget upp - gå försiktigt.
Den första utbyggnaden skedde under 1400-talet och den har alltifrån 1600-talet utökats med åtskilliga gravkor. Det var Gustav II Adolf som gjorde Riddarholmskyrkan till kunglig begravningskyrka. Detta skedde sedan han inspirerats av de praktfulla gravmonumenten över de medeltida kungarna Magnus Ladulås och Karl Knutsson som båda jordfästs här. Kungabegravningar under 1600-talet kunde pågå i uppåt sex timmar, kyrkorummet var svart eller svärtat, med sorgedraperier och människor maskerade till skelett som bar brinnande kandelabrar. Totalt är det 17 monarker och ett 50-tal kungligheter är begravda i kyrkan, från Gustav II Adolf och framåt - dock ej Drottning Kristina som vilar i Peterskyrkan i Rom. Den sista svenske kung som begravdes här var Gustav V, hans efterträdare Gustav VI Adolf är begravd i Hagaparken. I kyrkan finns den stora porfyrsarkofagen som drogs av många män en vinter från Älvdalen, på sarkofagen satt då en spelman som spelade för att underlätta släpandet.
Gamla riksdagshuset
Birger Jarls torg 3-5. I detta hus, Riksens ständers hus, samlades tre av de fyra stånden 1835-1865, adeln, det fjärde, satt kvar i sitt gamla Riddarhus tvärs över vattnet. Vid införandet av tvåkammarriksdagen blev detta vårt första riksdagshus 1867 med ny dekorativ fasad mot kyrkan. 1905 flyttade sedan Riksdagen vidare till Helgeandsholmen. Huset är dock äldre, innan hette det Hornska palatset som i sin tur var byggt på klosterrester. I källarens medeltida valv finns en underjordisk gång över till Riddarholmskyrkan.1867-1905,
Det lär spöka friskt i Gamla Riksdagshuset, på 800-talet sändes Gideon ut från benediktinerorden, samma orden som Ansgar (som kom till Birka). Skeppet förliste i Strömmen och Gideons lik spolades upp på det obebyggda skäret. Gideon går igen eftersom han inte fullbordade sitt uppdrag. Många har sett honom spöka i huset, särskilt i källaren, och personalen som arbetar i huset vet vem som är den skyldige när ett papper försvinner spårlöst.
Rosenhaneska
palatset
har fått sitt namn efter byggherren, överståthållaren och riksrådet
Schering Rosenhane. År 1648 köpte han en tomt på Rogberget, som höjden på
Riddarholmen hette, där det fanns en väderkvarn. Rosenhane hade just kommit
hem efter att ha varit ambassadör i Paris. Rosenhane bodde i palatset från
att det stod färdigt 1656 till sin död 1663. 1778 köpte Friherreordern
palatset och byggde om så karaktären förändrades. Under 1800-talet lät
ordern uppföra två flyglar mot Birger Jarls torg, i en av dessa låg
restaurangen Frimurarkällaren som var en populär krog både för
riksdagsmännen (Riksdagshuset låg då på Riddarholmen) och hamnarbetarna från
Riddarholmens kajer. 1874 flyttade Frimurarna till Blasieholmen och staten
tog över palatset. Efter att använts inom militären så är det nu Svea
hovrätt som använder lokalerna.
Wrangelska palatset
På 1630-talet byggdes det Sparreska palatset för riksrådet Lars Sparre här, det var vid den tid då flera riksråd, dvs medlemmar i regeringen fick tomtdonationer på det som kom att kallas Riddarholmen. Ena tornet i byggnaden är del det försvarsverk Gustav Vasa byggde runt 1530. Redan på 1640-talet var palatset till salu och det köptes av drottning Kristina som lämnade det i gåva till Karl Gustaf Wrangel, en veteranen från 30-åriga kriget. Han lät bygga om det till 1600-talets Stockholms mest förnäma privatpalats. Mycket av prakten försvann dock vid en eldsvåda 1694.
I Wrangelska palatset bodde kungafamiljen efter att slottet Tre kronor hade brunnit, tills det nya slottet var inflyttningsklart, 1697-1754. Här svor Karl XII, femton år gammal, kungaeden och Ulrika Eleonora och Fredrik I bodde här dela sin regeringtid. Det var Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika som kunde flytta tillbaka till Stockholms slott med sin då åttaårige son, blivande Gustav III
1697 köpte kronan palatset som fortfarande är i statens ägo. Svea hovrätt disponerar hela huset i dag och här i källaren satt kungamördaren Anckarström...
Birger Jarls torn
Birger Jarls torg 12, Norra riddarholmshamnen 5. ligger i norra änden av ön och syns över vattnet. Tornet är dock inte från Birger Jarls tid, utan är en del i det försvarsverk Gustav Vasa byggde kring år 1530, som skydd ifall danskarna skulle försöka belägra staden. Tornet i andra änden av försvarsverket är inbyggt i Wrangelska palatset. Byggmaterialet var tegel från Klara kloster. Byggmaterial hämtades från Klara kloster som Gustav Vasa lät riva.
Namnet fick tornet på 1800-talet och har kopplats ihop med legenden där invånarna i Sigtuna, efter en brand 1187, lät skjuta iväg en stor trästock i Mälaren - där stocken flöt i land skulle man anlägga en ny stad, stocken landade där tornet idag ligger... Vägg i vägg med tornet ligger gamla auktionsverket, ett pantlånekontor som öppnades av Gustav III. Här kunde folk lämna in sina ägodelar och låna pengar på dem. Bellman lär ha arbetat här en tid. Det lär vara de glada gossarna som jobbade här som kom på legenden ...
Nordstedts
finns än idag kvar i sina lokaler i huset med den lustiga formen. Huset som syns väl när man tar tåget söderut från Stockholm är byggt så att det ska se större ut än vad det är. I kvarteret finns byggnader kvar från 1700-talet, även om byggnaderna främst är från 1880-90-taletn. Nordstedt flyttade hit 1833.
Långholmen
Fång-ön som blev kultur-ö. Långholmens värdshus eller Karlhälls gård finns om Ni vill ha lagad mat. Om Ni bara vill fika, kan man göra det i fångarnas rastgård, av tårttyp. På Långholmen finns kakelmakeri, Bellmansmuseum, fängelsemuseum och mycket annat.
1647 skänkte Drottning Kristina ön till Stockholm stad. Staden inrättade spinnhus, kvinnofängelse, här i början av 1700-talet, det var då en kal karg ö. Sedan blev det alltfler fängelsebyggnader. På 1870-talet fick fångarna muddra Riddarfjärden och slammet de fick upp placerades på ön – och gjorde den så lummig och grön som den är idag. Personer som inte hade arbete, dagdrivare, placerades här tillsammans med brottslingar. De flesta fängelsebyggnaderna är från 1800-talet men användes som fängelse ända fram till 1975.
1867 byggdes en bro mellan Långholmen och Reimersholme. Den användes av de kvinnliga fångarna som arbetade på Stockholms Yllefabrik på Reimersholme, där arbetskraften mest bestod av kvinnliga interner.
Lilla sjötullen inrättades av Gustav II Adolf 1922 på öns norra sida. Lilla tullen var en sorts moms, en avgift på vissa varor som togs in i staden. Man skulle alltså stanna till här och deklarera vad man tog med sig in i staden. Man la en bom över vattnet till Smedsudden för att stoppa smitare, men det fungerade inte så bra, så istället fick tullmännen små snabbseglande båtar som gjorde att de kunde segla ifall smitarna. Tullen fanns kvar i bruk fram till 1957.
Reimersholme
ligger bakom Långholmen, än längre in i Mälaren. Här höll hattstofferaren Anders Reimers hus i slutet av 1700-talet, början 1800-talet. Han byggde sig en malmgård på norra sidan av ön och förvandlade ön från en klippö till ett blomstrande fält, delar av den engelska parken går fortfarande att urskilja. Det finns en minnessten över honom som sattes upp på ön då han ännu levde och det var då ön bytte namn, juni 1798. Tidigare hade ön namnet Räkneholmen.
Brännvinskungen Lars Olsson Smith köpte en konkursdrabbad fotogenfabrik 1868 och anlade spritförädlingsaktiebolaget Reymersholms. För att öka försäljningen ordnade han gratis resor hit per båt från staden, ön tillhörde då Brännkyrka socken och här gällde inte de stränga utskänkningslagar som gällde inne i Stockholm. Efter omtumlande stridigheter med staden sålde Smithen sina aktier 1880 till det som senare blev AB Vin- och Spritcentralen. Spritfabriken fanns kvar på ön och var i drift till 1970-talet. Då flyttade man till Årstadal och nu har man flyttat vidare.
L O Smiths brännvin var av bättre kvalitet än det som serverades i staden, där det var finkelolja som gällde. Reymersholms tillverkade brännvin enligt en fransk metod och det var femdubbelt eller tiodubbelt renat brännvin. Staden Stockholm vägrade dock ta in detta bättre vin, så det är inte att undra på att Smithen blev sur och startade båttrafiken - och inte konstigt att Stockholmarna hellre åkte dit. Smithen var dock inte ute för att få Stockholmarna till alkoholister, han trodde på nyttan av sitt renade brännvin, han deltog och sponsrade även en alkoholkongress i Paris och där diskuterades finkeloljans skadliga inverkan på kroppen. Smithen gjorde annat också, han hade ångkök på Kungsholmen där bra och billig mat serverades, kooperativet Arbetarnas Ring. Trots att maten var god och billig blev den inte så besökt - det fanns ju inget brännvin där ...
Stora Essingen
Ett värdshus från 1700-talet var länge enda bebyggelsen på Stora Essingen, värdshuset fanns kvar ända till år 1900, det låg på södra delen av ön, vid Värdshusbryggan. Strax intill växer Bellmanseken och nog var C M Bellman på Stora Hessingen lite då och då, epistel 48 "Solen glimmar blank och trind..." handlar om en hemresa från ön som då hette Hessingen. Öarna har haft många namn Hessingen, Essingen men även Äsingen och Ösingen. Äsingen är troligen äldst och syftar på småöar vid Åsön.
På 1870-talet började bostäder uppföras hör, det rörde sig om trähus för varvsarbetare och sommarvillor för innerstadsbor. År 1916 införlivades Stora Essingen med Stockholm tillsammans med Bromma som ön då tillhörde. När man 1928 fick en fast broförbindelse med fastlandet exploaterades marken på allvar. Hyreshus uppfördes på öns centrala delar i övrigt byggdes villor. De båda Essingarna blev till en församling och Essinge kyrka, Försoningens kyrka, invigdes 1959 och blev genast omtalad eftersom klocktornet ovanligt nog var fristående. Klocktornet är 48 m högt och då dess hösta punkt ligger 97 m över Essingesundets vattenyta syns det vida omkring.
På ön bodde en eremit i början av 1900-talet, han hette Anders Pålsson Arlander och var djupt religiös och levde ett eremitliv. Under de kalla vintermånaderna bodde han i en villa nedanför nuvarande Värdshusvägen men när det blev varmare flyttade han upp i skogen på ön där han hade en hydda. Han har gett namnet åt Eremitvägen.
Lilla Essingen
lär vara Norra Europas mest tätbefolkade ö eller åtminstone var den det... Idag har barnen vuxit upp och ensamhushållen är i majoritet. De flesta husen är byggda på 1930-talet.
Runt sekelskiftet 1900 var det flera företag som etablerade sig på Lilla Essingen. Primus tillverkade fotogenkök och flyttade hit och byggde bostäder åt sina arbetare. 1908 byggde AB Lux en fabrik, även de byggde bostäder åt sin personal. Företaget tillverkade fotogengaslampa för utomhusbelysning. Här tillverkades den första dammsugaren i Sverige 1912, Lux 1, den såg ut som en stor cigarett. 1999 flyttade det mycket större, hopslagna företaget Electrolux från ön. Electrolux var som ett bruk mitt i en storstad. Företaget var mycket länge i centrum i de anställdas liv: man arbetade i samma företag i generationer, föreningar och butiker fanns i företagets närhet.
Årsta Holmar
Ett naturreservat och orörd vildmark mitt i stan. Det är egentligen tre holmar, Alholmen, Lillholmen och Bergholmen. Tågbron stödjer sig på Alholmen och även den nya bron gör så. På denna ö finns också en sliten herrgård från mitten av 1700-talet, annars är det naturen som har makten över öarna. Här finns rara växter som t ex en päronsort från 1700-talet och här finns uppåt 75 fågelarter. Runt huset finns ståtliga vårdträd och samtliga ädellövträd som växer i Stockholmstrakten finns representerade på öarna. 1957 flyttade den sista bofasta familjen härifrån som hade hästar, kor och grönsaksodlingar. Småbåtsvarvets Sverre Bernsen fanns nog kvar en tid på Årsta holmar, det lär vara hans fru som gick ut på järnvägsbron och slängde ner matpaket till honom då isen varken bar eller brast på vintern.
Redan Birger Jarl lär ha bott på öarna och timrat ett hus i ek här. Årsta holmar var också ett av torpen under Årstagodset. Här bodde också Gunnar Olof Hyltén-Cavallius i slutet av 1800-talet. Han var bl a etnolog, folklivsforskare och gav ut de epokgörande böckerna "Wärend och wirdarne". Wärend var en socken i Småland. I boken berättas om folkens uppkomst i Sverige, lite generaliserande berättas det att först fanns jättarna här, när trollen kom invandrande söderifrån tvingades jättarna norrut, när människorna kom söderifrån tvingandes även trollen norrut. Jättarna var utrotade enligt Hyltén-Cavallius men trollen fanns fortfarande kvar långt norrut i Sverige - de bor i kåtor och håller renar ...
Öarna fungerar som en biologisk reserv för innerstadens parker och tack vare dessa har vi sällsynta fågelgäster i andra av stadens parker. På ön häckar t ex kungsfågel, tornuggla, stenknäck, näktergal, kungsfågel, sparvhök ...