Nacka

Korta fakta

Geografiskt belägen öster om Stockholm

Invånare år 2009: 85 661
år 2003: 77 306

Yta: 95 km2


Om kommunen

Vid kommunsammanslagningen 1971, slogs Boo landskommun, Saltsjöbadens köping och Nacka stad ihop till Nacka kommun. Nacka ligger mellan storstad och skärgården och till Nacka tillhör 80 km strand, dessutom finns 38 insjöar. Nacka tillhör både Sörmland och Uppland - gränsen går genom Skurusundet.

När Nacka skulle bli stad i slutet av 1940-talet utlystes tävling om kommunvapnet, flera av förslagen innehåll syftningar på kvarnindustrin (vid denna tid framställdes ungefär 1/4 av det mjöl som gick åt i Sverige i Nacka). Det blev också ett kvarnhjul som är vapnet än i dag.

Det är en kommun man snabbt kan resa rätt igenom på de stora vägarna, men inom kommungränsen finns upplevelser. Nyckelviken bakom Nacka sjukhus med rik historia som även är kunglig. Att på båt ta sig genom Skurusundet är en upplevelse. 

1887 bildades Nacka kommun. Bankdirektör Knut Wallenberg köpte efter hand upp allt mer av marken och drev igenom byggandet av Saltsjöbanan. Allt fler industrier etablerade sig medan sommargästerna flyttade allt längre ut i skärgården. För de som arbetade i de nya industrierna växte en omfattande, spontan och oreglerad kåkbebyggelse upp, utan några som helst sanitära anläggningar men väl med stora sociala problem.

Nacka är trots allt gammal kulturbygd, där det bott människor i tusentals år. I Erstavik finns t ex stenåldersbosättningar vid Sandasjön och Strålsjön, på Svärdsö i Saltsjöbaden finns bronsåldersröse och i Boo vid Djurgårdsvägen ett gravfält från järnåldern.

Se även www.nacka.se och www.hembygd.se/stockholm/nacka



Att uppleva

Baggensstäket, Boo, Danvikens hospital, Danvikshem, Duvnäs gård, Erstavik, Finnboda, Fisksätra, Grünewaldvillan, Grävlingsberg, Hellasgården, Jarlaberg, Jenny Lind, Koldalen, Kvarnholmen, Lännersta, Nacka strand, Nacka strömNackamasten NackareservatetNeglinge, Nyckelviken, Saltsjöbaden, Saltsjöbadens observatorium, Saltsjöbanan, Saltsjökvarn, Sickla, Skogsö, Skurusundet, Stockholms observatorium, Strålsjön, Stäket, Svindersvik, Tuppstugan, Uppenbarelsekyrkan, Velamssund, Vår Gård, Älta


Sickla
Sickla finns omnämnt i skrift från 1436, som Sicklona. Namnet kommer troligen av ordet sik, i betydelsen sidlänt område där vatten förekommer, d v s träskmark. Vid arkeologiska utgrävningar har man funnit gravar från vikingatiden, så man vet att området använts sedan mycket länge som boplats. När kristendomen trängde ur asatron på 1100-talet började kyrkan och klostren att skaffa sig stora markegendomar runt Stockholm, även Sicklaö. Gustav Vasa drog på 1500-talet in det mesta till kronan och donerade Sicklaön till Danvikens hospital. Sickla ansågs ligga lagom långt bort från staden för att kunna hysa spetälska och sinnessvaga. Efterhand anlades även krutfabrik, beckbränneri och andra störande, illaluktande eller allmänt otrevliga inrättningar, vilka tidigare ofta låg på Söder.

Sickla industriområde, med Atlas Copco har blivit kulturområde. Dieselverkstaden är en av de mest imponerande byggnaderna på Altas Copcos område, den tillkom 1908-09 och byggdes till några år senare. I byggnaden tillverkades stora dieselmotorer till fartyg, vilket är förklaringen till den stora byggnaden. Dieselverkstaden har formen av en basilika med det uppskjutande mittparti, som gjorde det möjligt att bygga jättelika motorer. Byggnaden ritades av arkitekterna Ivar Looström och Alvar Glin och är inspirerad av gammal bruksbebyggelse med sin omväxlande och estetiskt tilltalande tegelarkitektur. Tillverkningen av motorerna fortsatte här till 1948 och därefter har byggnaden varit serviceverkstad och lagerhotell. Idag är det kulturhus i Nacka med bl a bibliotek och teater. Man har sparat en del av den gamla inredningen med bl a traverser, gamla radiatorer.

Sickla ligger även inom Stockholms kommun


Danvikens hospital
 1551 hade Gustav Vasa fått nog av hospitalet på Helgeandsholmen, det var en källa till smitta och luktade illa. Hela sjuk- och fattigvårdsinrättningen flyttades till det avlägsna Danviken. Här har dårar, spetälska, veneriskt sjuka, krigsinvalider, psykiskt sjuka, fattiga, föräldralösa barn och gamla befunnit sig. Dårhuset fungerade också som förvaringsplats för politiskt och religiöst obekväma. Vården betalades bl a genom tullavgifter för främmande fartyg som gästade hamnen. Danvikens hospital är en byggnad från 1725 men den blev för trång och 1788 flyttades de sinnessjuka till ett övergivet saltbruk i området - dessa ligger alldeles i närheten av bron över Danvikskanalen. Det ståtliga Danvikshem, byggdes 1902-1915 av Aron Johansson, och ligger högt över Saltsjön, här finns seniorlägenheter och ålderdoms- och vårdhem. 1956 sköt Drottning Elizabeths fartyg salut utanför Danvikshem – tog de fel på Danvikshem och slottet? Ryske tsaren och italienska kungen Viktor Emanuel lär också tagit fel på slottet och Danvikshem…


Saltsjökvarn
Saltsjökvarn är en ståtlig byggnad i Stockholm inlopp, när man kommer vattenvägen. Det var Holmberg och Möller Qvarn AB som köpte ett stycke mark av Danvikens hospital 1888 och byggde den borglika röda ångkvarnen 1889 i gotisk stil. Det blev fler kvarnar och silos, men den stiliga kvarnen står stolt kvar, trots att den numera inte fungerar som kvarn. Kvar står också den gulputsade f d mannagrynskvarnen i klassicistisk stil, uppförd 1923 och som var i bruk till 1988.

När Hammarby sjö dämdes upp 1540 blev fallet tillräckligt högt så att det var möjligt att bedriva vattenkvarnar här.


Finnboda
Varvet, med dåvarande ägare Bergsunds mekaniska verkstad, startade sin verksamhet 1874. Innan hade det legat beckbruk och tunnbindarverkstad på tomten. Namnet kommer från att det hade legat "finnskutor" här. För Bergsunds mekaniska var det bra att ha sitt nya varv här, så att man slapp ta ut fartygen via Slussen. 1882 levererades det första tankfartyget till S:t Petersburg 1882 (till Ludvig Nobel). Mellan 1885 och 1905 var Finnboda-Bergsund Sveriges näst största varv, Under 1890-talet byggdes den svenska pansarbåtsflottan här. Under de första 100 verksamhetsåren tillverkades 110 fartyg, bl a örlogsfartyg, trålare, passagerarfartyg. I mitten av 1910-talet såldes Finnboda till Stockholms Rederi AB Svea och hade ytterliggare en framgångsrik period under andra världskriget. 1970 köptes varvet av Salénrederierna men sju år senare tog staten över i samband med svenska varvsindustrins stora kris. 1981 byggdes det sista fartyget och efter att ha ägnat sig åt reparationer under ett antal år lades varvet ner 1991.


Kvarnholmen
Ön ligger några minuters bussresa (buss 53) från Slussen. Ön hette från början Hästholmen eftersom åkare använde udden för bete till sina hästar. Qvarnaktiebolaget Tre Kronor grundades 1898 av grosshandlare August Engström, 1922 köpte Kooperativa Förbundet hela området, alltså även det som nu är bostadsområden. Här finns arkitektritade radhus från 1920-talet gjorda som arbetarbostäder och är arkitektoniskt intressanta idag. Idag är kvarnverksamheten borta och det är annan verksamhet i fabriksbyggnaderna. Naturen är inte den man förväntar sig så nära staden och utsikten över Stockholms inlopp och Stockholm är mäktig. På vägen ut passerar man halvöarna Henriksdalsberget och Finnberget.

På Kvarnholmen, i Gäddviken, finns dessutom Sveriges Teatermuseum som kan besökas efter överenskommelse.


Svindersvik
Ett sommarnöje från 1740-talet, ritat av Carl Hårleman, som ligger vid Saltsjön, numera kringgärdad av motorväg och kafferosteri i en Saltsjövik, Svindersviken. Nordiska museet har återställt 1700-talsmiljön med inredning i rokoko och gustaviansk stil med inslag av tidstypisk kinesisk påverkan. Trädgården övergår i ett parklandskap med lövskog och äng, på ett sätt som passar 1700-talsmänniskan. Vid stranden byggdes på 1780-talet en paviljong för att bereda en väntad gäst, Gustav III, en angenäm överraskning. Sommartid är det konserter i denna paviljong. Få, om något annat, av 1700-talets sommarresidenser finns kvar i så väl bevarat skick som Svindersvik, både invändigt och utvändigt är byggnaden intakt - viss störs man av motorvägen, men man kan ju inte få allt. Öppet sommartid i Nordiska museets regi.


Nacka strand
1899 lät fabrikör J V Svensson uppföra en motorfabrik i Augustendal. Man tillverkade en tvåtaktsmotor med tändkula, Avancemotorn. 1937 övertogs fastigheterna av Philipson Automobil AB som startade en bilmonteringsverkstad. Idag är fabriksbyggnaderna Nacka Strand Mäss- och KonferensCenter. Ett område med både bostäder och arbetsplatser med utsikt över Saltsjön har växt fram under 1990-talet, där de gamla byggnaderna finns kvar och har annan funktion bland de nybyggda husen. Här stannar skärgårdsbåtarna och vid stranden står Carl Milles "Gud Fader", som han skapade 1946, som ett fredsmonument och hyllning till det nyskapade Förenta Nationerna, men inte kom att utföras i full skala förrän 1995.


Jarlaberg
Ett bostadsområde från 1980- och 90-talet. Har har man satsat stort på utsmyckning och området är väl värt ett besök, bara för att titta på konsten som finns både i husen och runt om på gårdarna.


Nyckelviken
har anor från Sten Sture d ä (1470-tal). 1774 träffade hertig Karl, senare Karl XIII (Gustav IIIs lillebror) sin utvalda hustru Elisabeth Charlotta av Oldenburg för första gången här. Hon hade kommit vattenvägen från Tyskland. Följet färdades över vattnet härifrån till vigseln inne i Stockholm i 22 slupar. Stora Nyckelviken uppfördes av Herman Petersen, direktör för Ostindiska kompaniet på 1740-talet. Det åttkantiga lusthuset är från 1750 och Biljardflygeln från 1760-talet av den franske ambassadören som då ägde gården.

Jenny Lind är också förknippad med Nyckelviken och ett museum om henne finns på Lilla Nyckelviken, där hon vistades med sin familj sommaren 1865.

På helgerna brukar det vara öppet i vissa av husen och det finns även ett café. Midsommarfirande på Nyckelviken är ett begrepp inte bara inom Nacka kommun. Nacka hembygdsgille håller till i en av flyglarna som troligen är från 1600-talet. Sommartid kan man ju ta ett bad i Saltsjön, med utsikt över Djurgården på andra sidan vattnet. Fina strövområden med öppna ängar, odlad mark och lummiga dungar av stora ekar. Det finns en fast rådjursstam och ett antal tamdjur och andra djur i området. Det finns en trefaldighetskälla i området.


Duvnäs gård
Duvnäs gård var bostad och ateljé åt konstnären och konstprofessorn Olle Nyman och hans syster Kajsa. Numera är ateljén öppen för allmänheten, och förutom Nymans mångfasetterade kost finns utställningar av andra konstnärer. Öppet sommartid och då är även sommarkaféet öppet.


Nacka ström
Strömmen rinner utmed Ältavägen och det är vatten från Dammtorpssjön och Källtorpssjön som rinner ut i Järlasjön. Det är 18 meters fallhöjd totalt. Detta vattenflöde räckte till en liten industristad. Gustav Vasa anlade en hammarsmedja som tillverkade sådant kronan behövde: fångkedjor, hästskor, rustningar, rustika lås, fönstergaller. Krut tillverkades också, liksom nålar och mässingsprodukter. På 1700-talet fanns här ett pappersbruk och brännvinsbränneri. Snickeriet från 1873 är den enda byggnaden som är kvar idag av industrierna. Skorstenen visar att man hade förstärkt med ångkraft. Några röda hus byggdes under 1900-talets början till Nacka gård.


Nackamasten
Den första officiella sändningen från Nackasändaren, söder om Järlasjön skedde 4 september 1954. Man skulle egentligen startat den 15 september, men eftersom det var valår startade man lite tidigare så man kunde ha en utfrågning av partiledarna. De ursprungliga två masterna var 220 meter höga och sände radio det första året. När TV kom valde man att placera även sändarna för dessa i Nacka, där det fanns mycket mark som behövdes eftersom det fanns en rasrisk förutom att de givetvis ska stå högt. 1965 byggdes den första av dagens två högmaster på 300 m för TV. TV-signalerna når hushåll från Trosa till Strängnäs, och Norrtälje På 1980-talet rasade en högmast i Värmland och när man blev medveten om följderna byggde man en mast till, i reserv i Nacka. Idag kan sändningarna ske växelvis från båda. I masten finns antenner för SVTs TV och radio liksom TV4 men även antenner för mobiltelefoni, sjöräddningen, polisradio och sjöfartens VHF-sändningar. Det finns också vilokurer på 270 m höjd, detta för att man ska slippa ta sig upp och ner för att ta paus. Det tar nämligen 20 min enkel väg med hissen.

Nackareservatet
Med Hellasgården som medelpunkt finns stora områden med omväxlande natur som gör reservatet till ett ovanligt attraktivt strövområde. Badsjöar med fina stränder och på vintern är Källtorpssjön plogad för långfärdsskidsko. Skridskor finns att hyra vid Hellasgården. Bastun är öppen året runt och vintertid finns alltid en vak öppen. Söderbysjön har ett intressant fågelliv. På någon timme går man från Bagarmossen till Hellasgården. På ett berg vid Källtorpssjön står Nackamasterna för TV-utsändning. Friluftsgården Hellasgården byggdes 1943 av timmerstockar från Rättvik.

Erstavik
Erstavik är privatägt av släkten af Petersén. Allmänheten har dock möjlighet att ströva fritt i de fina naturområdena och nyttja badet. Huvudbyggnaden anses vara en av den gustavianska slottsarkitekturens bästa skapelser, ritad av Jean Eric Rehn - fast den är inte för allmänhetens öga.

I Båtsmanstorpet Tuppstugan, som ligger i närheten av Strålsjön, har hembygdsföreningen tillsammans med Skogskarlarna temadagar med forntida tekniker och inne i huset finns konstprofessor Olle Nymans målningar. Under 2004 brann stugan och vad som är kvar vet jag inte riktigt.


Strålsjön i Nacka
ligger vid Älta. Vid den stora höststormen 1969 revs många träd upp här som på många andra ställen. Här hittade man dock fynd i rotvältorna - fynd från stenåldern! Sommaren 2001 utfördes arkeologiska undersökningar som var mycket givande, det är en ovanligt välbevarad stenåldersboplats med rikliga lämningar från den gropkeramiska kulturen, för 5000 år sedan. De som bodde här var kustbor och livnärde sig på säljakt och fiske. Eftersom det inte finns några exploateringshot mot området runt Strålsjön är det dock inte troligt att vidare undersökningar sker inom den närmaste tiden. Strålsjön i sig själv är en källsjö, den har alltså bildats genom uppträngande grundvatten, inte genom bäckar eller annat ytvatten.

Neglinge
När Wallenberg köpt mark för att bygga Saltsjöbaden ingick Neglinge gård. Gården är omnämnd redan 1369 och idag återstår tre välrenoverade, knuttimrade stugor som används som hembygdsgård. 1959 fick den dåvarande Saltsjöbadens kommun det som var kvar av Neglinge gård i 50-års present.
Saltsjöbadens arbetarbefolkning placerades på lagom avstånd och detta nyttjades givetvis även av arbetarrörelserna. På Neglinge torg och samlingslokaler talade politiska agitatorer som Kata Dalström, Hinke Berggren, Per Edvin Sköld, Per Albin Hansson. Två stationer längre bort, vid sluthållplatsen i Saltsjöbaden tronar det stora hotellet och segelbåtslinorna smäller oavbrutet mot masterna.

Stäket
Farleden hette tidigare Harträsk har varit mycket viktig för handel och sjöfart. Det är en trång passage för den mängd båtar som tar sig igenom. På vintern, då isen bar, gick vintervägen från skärgården till Stockholm förbi Stäket. Redan på 1690-talet befallde Karl XI att sundet skulle spärras av med bommar som placerades på visst djup, de fartyg som gick så djupt att bomspärren måste öppnas fick betala tull. En av tullarna hette Olof Knaap och efter honom har platsen fått namnet Knapens hål. Än idag är detta en väl trafikerad sjöväg. Många båtar tar sig denna väg till Baggensfjärden.

På Skogsö avtäckte Oskar II 1905 ett monument till minne av det blodiga slaget vid Baggensstäket mellan svenskar och inkräktande ryssar i augusti 1719. Här räddades Stockholm från rysk invasion - vem vet hur Sverige skulle se ut idag om det inte hade lyckats!  Södermanlands regemente var stationerat på Skarpnäcksfältet. Plötsligt fick de marschorder: Ryssarna var på väg in till Stockholm via Baggensfjärden. Full fart till Stäket. Promenadvägen från Skarpnäck till Stäket är ju en bit och de hade säkert en hel del att bära på... När de kom fram var ryssarna på väg in, så de fick gå till anfall direkt. Med list lyckades 700 sörmlänningar stoppa 6000 ryssar och Stockholm räddades!! Till minne av detta har Sörmlands regemente alltid högvakten på Stockholms slott på Stäketdagen i mitten av augusti. Detta var en tradition från 1917 fram till Södermanlands regementes nedläggning 2005.


Boo
Amiral Jacob Bagge fick Boo som förläning av Gustav Vasa 1545. Gården ärvdes av sonen Jacob d y och dennes döttrar gifte sig med två bröder. Systern Elisabet med make doktor Olov Bureus (adlad Bure, Gustav II Adolfs livmedikus och överborgmäster i Stockholm och vice president i Åbo hovrätt) ärvde Boo. Boo var då del av Värmdö socken, kyrkan låg drygt två mil ut i skärgården, sjövägen var lång och krokig och landvägen var förfärlig. Olov Bure anhöll och fick tillstånd att bygga en kyrka och anställa en predikant. Detta kapell fanns kvar ända till det något hundra år senare brändes av ryssarna 1719.

Olov Bure pratar också om begravningsplatsen på udden, Denna udde låg på Skogsö, som låg i Brännkyrka socken, på andra sidan Stäket. Boo låg i Värmdö. Värmdö hörde till Uppland  och ärkestiftet medan Brännkyrka till Södermanland, Strängnäs stift. Trots detta användes begravningsplatsen som låg fysiskt nära över sjön, men administrativt mycket långt ifrån. Det var främst fattigt folk som använde den, de som inte hade råd att frakta kistan så långt som till den egna kyrkan. Denna begravningsplats är en plats att besöka där den ligger vackert vid inloppet till Knapens hål. Guldsmeden Magnus Dahlqvist köpte Boo gård på exekutiv auktion 1829. Hans dotter gifte sig som änka med en Montgomery och många i den släkten är begravda på den lilla kyrkogården på udden. Dottern hade först gift sig med ägaren till Erstavik och deras ättlingar, af Petersens är fortfarande ägare till Erstavik.


Saltsjöbaden

Wallenbergs samhällsbygge är många gånger omskrivet som de burgna klassernas och konstnärernas Idyllien. Med idéer från det kontinentala Europa och Amerika ville man bygga en ideal tillflykt för dåtidens stressade och nedsotade storstadsborgare. Dagen för tillkomsten var 4 juli 1889, det var denna dag Knut Wallenberg  köpte området av Herman af Petersen (på Erstavik). Saltsjöbaden kunde växa upp genom järnvägens dragning. Klassamhället byggdes här in från början, det var klart utsagt att industrier bara fick anläggas i undantagsfall och att den arbetarbefolkning som var själva förutsättningen för ortens överklassliv, så långt som möjligt skulle bo norr om järnvägen. Gränserna var så väl markerade att de födde stark polaritet, när Saltsjöbaden 1909 bröts ut ur Nacka och bildade egen kommun bildades samtidigt i protest en arbetarekommun. Vid sluthållplatsen finns dock tre hyreshus som inte passar in i miljön - här bodde personal på hotellet.

Grand Hôtel var tänkt som en samlingsplats för affärsmän, industrimän och diplomater från hela världen och stod klart 1893 och invigdes av kung Oskar II. På Grand Hotel undertecknades 1938 Saltsjöbadsavtalet, som under årtionden stod som en symbol för den svenska samarbetsandan på arbetsmarknaden. 1973 var det OPEC-möte här, 1984 träffades Bliderberg-gruppen på Grand Hotel.

Badhus fanns det redan på 1890-talet, men de ansågs omoderna och nya byggdes av Torben Grut och de stod färdiga 1925. Än idag är dessa en välbevarad representant för den klassicistiska stil som användes på 1920-talet.

Kyrkan i Saltsjöbaden, Uppenbarelsekyrkan invigdes 1913, då Knut A Wallenberg fyllde 60 år. Invigningen skedde av ärkebiskop Nathan Söderblom. Bankiren beställde kyrkan av Ferdinand Boberg på sin 50-årsdag och den skulle alltså vara klar tio år senare. Kyrkan är ett ståtligt jugendmonument med dramatik i samspelet mellan ljus och mörker. Långskeppet är avsiktligt dunkelt, en mulen dag nästan kusligt. I koret lyser ett altare i vit marmor. Många föremål i kyrkan är skapade av Carl Milles, så många att här finns den största samlingen av Milles verk utanför Millesgården. Kyrkans figurativa målningar är gjorda av Olle Hjortzberg.


Grünewaldvillan

På en terass ovanför Saltsjöpromenaden reser sig en villa i Saltsjöbaden, ritad av F Boberg. Huset ritades 1893 och kom att kallas Villa Lugnet. Huset är 700 m2 med ett stort fyrkantigt torn. När konstnären Isaac Grünewald tog över huset fick det sitt nuvarande namn. Han lät bygga en ateljé till sig. Idag är det en privatbostad, men här bedrivs också kulturell verksamhet.


Vår Gård
1924 köpte Kooperativa Förbundet två villor i Saltsjöbaden, båda var uppförda 1892 åt bröderna Ernest och Arthur Thiel och sedan 1929 har KF haft sin konferensgård här. Den ena villan Bikupan finns kvar ännu, men den andra Ackevillan revs 1972. Förutom de intressanta byggnaderna finns intressant konst inne i husen, en del följde med vid köpet eftersom bröderna Thiel var konstnärligt engagerade. Bernströmska villan som finns på området, är en av de pampigaste i Saltsjöbaden. Inom den nuvarande konferensanläggningen finns också "den lilla röda stugan" som är landets första konsumbutik, startad i Köping 1900 och som flyttades hit 1945.


Saltsjöbadens sjukhus
Saltsjöbadens privata sanatorium öppnade 1895 av den 32-åriga Clara Smitt. Patienterna behandlades med elektriska ljusbad och oljegnidning. 1903 övertog Stockholms badanstalt verksamheten och byggde en kombinerad badanstalt och vilohem. Badhotellet som den kom att heta blev en populär rekreationsplats för många utländska besökare under krigsåren. 1957 köpte landstinget badhotellet som moderniserades och byggdes om till Saltsjöbadens sjukhus. Idag är det privatägt och tar fortfarande emot patienter.

Stockholms observatorium
På Saltsjöbadens högsta punkt, Karlsbaderberget, ligger sedan 1931 Stockholms observatorium. Invigningen skedde som vanligt här i Saltsjöbaden av kungen, denna gång Gustav V. Härifrån beskådas världsalltet i jättelika kikare. Det var både forskning och undervisning i astronomi som bedrevs här. 1973 flyttades verksamheten till Stockholms universitet.

Skurubron
1831 byggdes den första flottbron här, innan fanns det endast båt- och färjeförbindelse över Skurusundet. Den bro som finns idag är från 1915 och när den invigdes var den en av Europas mest avancerade betongkonstruktioner. De första ritningarna visade en järnbro, men priset gjorde att man valde göra en betongbro. 7 april 1914 började man bygga och uppförde en 30 meter hög träställning, formad som en solfjäder som stöd för bygget där 120 man var sysselsatta som mest. 21 oktober 1915 var allt klart och Gustav V invigde bron och som den förste resenären passerade den redan kl 8 på morgonen - han skulle nämligen ut och jaga och en broinvigning gick ju att ta i förbifarten på väg till viktigare saker ...  Bron blev dock snart en flaskhals med milslånga köer. Redan på 1930-talet byggdes en kopia av den första bron som hade 5 meter körbana och två gångbanor. Med den nya bron blev den dubbelt så bred. Bron är 72 m lång och 32 m hög.


Velamsunds bruk
Ligger i Saltsjö-Boo och området är ett stort grönområde med fina strövområden i gammal jordbruksmiljö. I Velamsundsviken är handredskapsfisket fritt.

Vid bruket finns Långa raden, en huslängan från 1800-talet är fylld med hantverkare. Huvudbyggnaden brann tyvärr ner i slutet av 1970-talet, men i gamla magasinsbyggnaden finns en restaurang väl värd att besöka.


Koldalen
är ett pittoreskt torp i sekelskiftesmiljö med 2500 foton from Boo.


Grävlingsberg
Två tyska bröder Emil och Oscar Herrman byggde detta originella hus med många tinnar och torn 1887. Det ligger högt på en bergsplatå vid Saltsjö-Boo och man har en hänförande utsikt över inloppet till Stockholm och bort mot Bogesund och Vaxholm. 1908 byggdes en riddarborgsruin, redan från uppförandet försedd med "autentiska" sprickor i väggarna. Bröderna hade gjort sid en förmögenhet på att sälja maskiner för ölframställning i Sverige. 1911 blev en av bröderna sjuka och de återvände till Schlesien men behöll Grävlingsberg som sommarbostad till 1946. Då köpte baptisterna området och de drev kafé och pensionat fram till 1997 då en privatperson köpte det och vidareutveckla området. Sedan har det uppkommit diskussioner mellan ägaren av Grävlingsberg, grannarna och kommunen. Så vitt jag vet är det stängt idag, men   det finns möjlighet att besöka ruinen och stränderna.